Blogginlägg
”Momofuku”
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 5/5 2008.
Elvis Costello & The Imposters
Momofuku
(Mercury/Universal)
Elvis Costello må vara en tusenkonstnär men hans ständiga jakt på nya djärva grepp och ständigt skiftande musikaliska inriktning gör det påfrestande att hänga med i svängarna. Som när han nu , helt utan förvarning, släpper en ny skiva som är ett ögonblicksverk men också innehåller ett par-tre rejäla Costello-mästerverk till låtar.
Elvis blev så inspirerad när han skulle sjunga på Jenny Lewis nya skiva att han plötsligt började skriva låtar med sångerskan och med ens såg ett eget album födas. På bara sex dagar i februari spelade han in låtarna som han skrivit på några veckor efter Lewis-inspelningarna.
"Momofuku", titeln kommer från mannen som uppfann nudlar 1958(!), är historiskt sett naturligtvis inte Costellos viktigaste eller bästa skiva men det är ändå en skiva fylld av mängder av intressanta detaljer.
Här finns exempel på den gamla hederliga Attractions-poprocken, inledande "No hiding place" är andlöst effektiv knockoutstart. Plus ett par tre minuters-låtar, "My three sons" och "Song with rose", som är det vackraste Elvis någonsin skrivit.
Dessutom har jag svårt att inte älska souldramatiken i "Flutter & wow", som gjord för Solomon Burke, och den tungt pianorockiga (a la Beatles "Hey bulldog) "Stella hurt".
Att jag på köpet sedan får stå ut med några stökiga ofokuserade låtar och en svalt jazzig bossanova hör liksom till de moderna Elvis Costello-skivorna.
/ Håkan
"Seaside woman"
Almedal överträffade Vapnet
| << | Maj 2008 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | |||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |
Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...
Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...
Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...
Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...
Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...
Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...
Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....
Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...
Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: