Blogginlägg

Packmopedsturnén har kommit till punkt

Postad: 2022-07-21 15:02
Kategori: Blogg


I den här filmen får vi uppleva ett återbesök i Packmopedsturnéns historia. Under rubriken ”Moppeturné för Totta” skildras turnén 2005 i en nästan en timme lång dokumentärfilm. Totta, en av Packmopedsturnéns stora profiler genom åren, är inte med personligen (han avled en månad innan...) men hans minne svävar högt i den personliga atmosfären runt initiativtagaren Göran Samuelsson och medverkande artister.

ALLTING HAR ETT SLUT, ÄVEN DEN 30-åriga traditionen med Packmopedsturnén som sedan 1992 varit både här och där i den värmländska naturen och nu med bestämdhet sedan igår genomför sin sista runda med de slitna motorernas hjälp.
   Det är kanske inte den totalt starkaste uppsättningen artister som på finalturnén, med underrubriken ”30 år i 30”, sätter sig på mopederna: Stefan Sundström, Irma Schultz och Pärra Eriksson.
   Men med de tio senaste konserterna (2010-2019) i färskt minne vågar jag ändå påstå att årets upplaga av Packmopedsturnén kommer att bli en hejdundrande succé, både musikaliskt, unikt personligt och händelserikt.
   Hela Packmopedsturnéns långa historia är ju svensk betydelsefull musikhistoria. Som började 1992 med Göran Samuelsson helt ensam, fortsatte i ett allt större men ändå akustiskt baserat arrangemang för att under de senaste åren ha fått en närmast professionell prägel. Alltid med ödmjuke Göran Samuelsson som härförare, fast han ständigt vill tona ned sin roll, för en mängd olika artister från en mängd olika håll. Som han med varsam hand styr åt samma musikaliska riktning.
   Den eleganta och mycket underhållande boken ”Packmopedsturnén – ingen rak och enkel resa” (2019) hjälper till att hålla minnet levande om dettaunika arrangemang.
   Jag och min fru Carina (fotografen nedan) ”hoppade på tåget” 2010 men har sedan dess upplevt elva upplagor av Packmopedsturnén och vill nu göra en kortare resumé av den underbara upplevelsen av god musik i en god, positiv atmosfär. Bakom rubrikerna till sammanfattningarna nedan döljer sig länkar till de ursprungliga recensionerna.
   Premiären för vår del var 2010 i Hennickehammar när Plura fortfarande var turnéns stora och tunga namn. Men sedan dess har vi rest runt i Värmland i turnéns spår men allt som oftast hamnat i det gemytliga Västra Ämtervik som också råkar vara Göran Samuelssons hemort vid kanten på Fryken. Avslutningskonserten arrangeras i år, precis som under de två senaste turnéerna, på Göran Samuelssons egna ägor 31 juli på Gamla Landsvägen 21 i V:a Ämtervik, strax bredvid kyrkan.


Hennickehammars Herrgård 28 juli 2010
Vid Hennikehammars herrgård strax utanför Filipstad fick vi första gången kontakt med den redan då legendariska Packmopedsturnén. Jag och Carina bodde på herrgården och kunde till middagen avnjuta första delen av konserten.
   Vi blev direkt ganska hänförda av konceptet där alla artister befinner sig på scen samtidigt och avlöser varandra vid mikrofonen när de inte på något sätt kompar artisten som för tillfället är i centrum. Göran Samuelsson låter av tradition gärna sina gästartister ta rodret och 2010 var det inte överraskande Pluras pondus som vägde tyngst. Men Ola Magnell, Sara Löfgren och den ständigt energiske Dregen ökade stundtals på tempot på scen med både gitarr och sång. Dregen var ju under några Packmopedsår något av parhäst till både Göran och Plura.

Rottneros Park, Sunne 6 augusti 2011
2011 fick Dregen för övrigt sällskap av sin dåvarande fru, Pernilla Andersson, på det årets Packmopedsturné. Vi bodde på hotell i Sunne och tog en lång promenad till det natursköna Rottneros Park som var det årets finalkonsert som traditionsenligt avslutades med fyrverkeri.
   Som vanligt var det Plura och Göran i centrum med Per Persson, från legendariska Perssons Pack, som ytterligare gästartist.
   Plura, som presenterades av Dregen som "Presidenten av Peking", regerade vid mikrofonen när han framförde både covers och egna klassiker som "Kärlekens tunga" och "Fulla för kärlekens skull". Pernilla, som gjorde sin andra Packmopedssväng (2009 var hon också med), gjorde en mycket fin version av Olle Ljungströms "Jag och min far" som duett med Dregen. Per Persson kändes lite mer obekväm i sammanhanget men hans "Tusen dagar härifrån" tillhörde en av kvällens toppar.

Borgvik Hyttruinen 30 juli 2012
I den andlöst vackra miljön i Borgvik med scenen på den gamla hyttruinen belägen bredvid forsen gjorde Packmopedsturnén, som 2012 firade 20-årsjubileum, ett lyckat stopp. Vi bodde i rum i anslutning till Borgviks hotell.
   Ingen på scen kunde axla avhoppande Pluras mantel, varken bokstavligt eller symboliskt, men det var ändå en imponerande artistskara som bjöd på en både underhållande och musikaliskt helgjuten konsert.
   Det var ändå tunga namn som Mats Ronander och Moneybrother som gjorde att jag inte saknade Plura, och Dregen, speciellt mycket. Och underbart sjungande Anna Stadling, med gitarrkompande maken Pekka Hammarstedt bredvid sig, och lättviktige Patrik Isaksson fyllde ut programmet på allra bästa sätt.

Sillegården, Västra Ämtervik 3 augusti 2013
Redan under 2012 års turné meddelade Göran Samuelsson att han skulle ta en paus från det permanenta Packmopedsturnerandet. Men det blev bara ett års uppehåll 2013 innan turnén nystartade igen 2014.
   Men Göran var inte sysslolös den här sommaren ty han och Jack Vreeswijk gjorde en turné runt Värmland, tillsammans med det rutinerade kompbandet, som i mångt om mycket påminde om en vanlig Packmopedsturné.
   Här fick Göran lite större utrymme för sina sånger och berättelser och Jack var också en hängiven historieberättare vars anekdoter i flera fall handlade om pappa Cornelis.
   2013 var alltså vårt första besök i Görans Västra Ämtervik och vi bodde på det enkla men mycket trivsamma och gästvändliga vandrarhemmet V:a Ämterviks Camping & Vandrarhem. Den mycket gedigna och smakfulla frukosten är ett lika vackert minne som konserten.

Kyrkan, Västra Ämtervik 25 juli 2014
Efter ett års paus gjorde Göran Samuelsson och Packmopedsturnén comeback och premiären bjöd på ett lite annorlunda men fortfarande musikaliskt fantastiskt sätt. Med nedtonade arrangemang, något dämpade uttryck och ingen större sprakande elektricitet genomfördes turnépremiären i Västra Ämterviks kyrka. Efter en omåttligt het sommardag var det en ynnest att komma in i kyrkans inledningsvis svala atmosfär men värmen steg i takt med underhållningens kvalitéer.
   Göran hade återigen samlat en läcker artistfyrklöver kring sig som anpassade sig till varandra och tillsammans bjöd på en hisnande blandning musikaliskt godis. Där fanns folkmusikens Sofia Karlsson, rockmusikens Kajsa Grytt, mångsidiga Tina Ahlin och återvändande vistrubaduren Jack Vreeswijk.
   Under vårt återbesök i Västra Ämtervik hyrde vi rum på Sillegårdens boende, men åt fortfarande frukost på ovannämnda vandrarhem.

Pub Cornelis, Grythyttan 5 augusti 2014
Just det här året 2014 gjorde vi två stopp på Packmopedsturnén som den här gången för en kväll lämnade Värmlands län och tog sina mopeder till Grythyttan i Örebro län. Carina och jag tog länstrafikbussen till Grythyttan, tur och retur samma kväll, och där utanför Cornelis pub passade det alldeles utmärkt (med Vreeswijk-sonen i paketet) att dra igång en något modifierad repertoar jämfört med premiären.
   Nu utomhus blev konserten mer rockigt lik en traditionell Packmopedskonsert som ökade på tempot i hela föreställningen och ett sällsynt engagemang på alla händer. Kajsa Grytt hade lagt till ännu en rocklåt, "Allt faller", och Tina Ahlins melodiskt vemodiga "Får jag gömma några drömmar hos dig" tillhörde en av topparna. Liksom Sofia Karlssons återigen underbara tolkning av Ulf Lundells "Nådens år".

Sillegården, Västra Ämtervik 1 augusti 2015
För tredje året i rad återvände vi till vårt kära V Ämtervik för ännu en avslutningskonsert på det årets turné. Ännu en gång var det ett brokigt artistgäng med olika bakgrund, Nisse Hellberg, Ebbot Lundberg, Caroline af Ugglas och Sarah Riedel, som på scen lyckades bli en förvånansvärt homogen enhet.
   2015 lyckades Göran för första gången samla ett komplett kompband med en naturlig koppling till varandra att de som kvartett hör ihop, bandet som spelade på Tottas sista inspelningar i livet. Kompbandet har alltid gjort sitt jobb bra på alla Packmopedsturnéer jag bevistat, när de snyggt har balanserat mellan elegans och fullt ös. Men på något sätt fulländades det göteborgska kompet när basisten Nikke Ström och trummisen Johan Håkansson gjorde entré i turnéhistorien 2015. I bandet fanns sedan 2004 den lysande gitarristen Bengan Blomgren och pianisten Bengt Bygren redan i kompbandet.
   Återigen bodde vi på V:a Ämterviks Camping och Vandrarhem.

Sillegården, Västra Ämtervik 6 augusti 2016
Ännu en avslutningskonsert, ännu ett besök på Sillegården i Västra Ämtervik och ännu en gång boende på "vårt" vandrarhem. En sedvanligt blandad kompott artister bjöd på många musikaliska höjdpunkter och ett brett musikaliskt spektrum. Där tillfälligt återvändande Dregen och den ungdomliga fläkten Love Antell stod för tempot och energin. Elin Ruth sjöng sina egna låtar alldeles underbart vackert medan Roger Pontare som artist var mer grovhuggen och gjorde bland annat en Owe Thörnqvist-cover.
   Göran har vid varje Packmopedturné betonat den fantastiska sammanhållningen mellan alla artister som inte naturligt har så mycket gemensamt men 2016 ville han gå ett steg längre.
   - Musikaliskt har det i alla år fungerat smärtfritt men aldrig så härligt på det personliga planet som i år, ville han poängtera.
   Den kärleken fick Göran tillbaka på scen när Love beskrev initiativtagarens "sociala patos" som gör turnén till ett minne för livet för alla artister. Men Göran ville i vanlig ordning tona ned sin egen betydelse.
   - Det kändes lite jobbigt att höra alla hyllningar på scen. Han kunde väl ha skickat ett mejl istället, tyckte Göran på sitt sedvanligt lågmälda och anspråkslösa sätt.

Hennickehammars Värdshus 2 juli 2017
Förra året var ursprungsplanen ett återbesök i Borgvik men när utomhuskonserten förvandlades till en spelning inomhus missade vi biljett och fick utlösa reservplanen och åka till Hennickehammars Herrgård över kvällen. Vädermässigt en underbar men kanske lite väl kylig och blåsig konsertkväll och på scen var utbudet också ovanligt ojämnt.
   Louise Hoffsten var kvällens mest lysande stjärna där rösten, trots hennes bräckliga fysik, var gudomligt stark i både ballader, blueslåtar och skillingtryck. Även Peter Carlsson gjorde ett underbart intryck med sina långa mellansnack och musikaliska överraskningar.
   Schlagersångerskan Shirley Clamp fick respons i publiken men fick jobba hårt för att framkalla någon form av allsång. Nordman hade det enklare i publikkontakten men hans hesa och rent sargade röst omöjliggjorde en ren musikalisk upplevelse.

Gamla Landsvägen 21, Västra Ämtervik 7 juli 2018
2018 var det premiär för den nya spelplatsen hemma hos turnégeneralen Göran Samuelsson. I sommarens tecken blev det en härlig kväll i sommarens tecken. En något slimmad upplaga av Packmopedsturnén i både turnélängd och gästartister, Anna Stadling och Stefan Sundström.
   Men å andra sidan blev det mer utrymme och mer tid till att presentera artisternas repertoar. En lång föreställning och fler minnesvärda ögonblick när inte så många artister skulle trängas på scen.
   Och det fantastiska kompbandet med gitarristen Bengan Blomgren och basisten Nikke Ström i spetsen visade sig vara på sitt busigaste och mest framträdande humör.
   Anna Stadling, som gjorde sin tredje Packmopedsturné, sjöng vackrare, starkare och mer emotionellt än någonsin denna kväll.
   Den robuste och respektlöse Stefan Sundström, barfota och med ett vildvuxet hårsvall, brölade och grymtade i mikrofonen men gav personlighet och solidarisk vänlighet ett stort och tydligt ansikte.

Gamla Landsvägen 21, V:a Ämtervik, 13 juli 2019
Turnéfinalen utspelade sig ännu en gång i Göran Samuelssons trädgård och det blev en rekordlång (157 min) föreställning med gästartisterna Jenny Silver, Anders Lundin, och Christina Kjellsson. Kvällens konsert hade även ett ”förband” när Ola Stinnerbom gick upp på scenen och jojkade till ett hårt taktfast technokomp som fick oss att spärra upp både öron och ögon.
   En överraskning utöver det vanliga innan de mer konventionella artisterna gjorde entré. På pappret kanske inte den uppenbart stjärnglittrande samlingen namn men på scen bjöd de rikligt på sig själva och hjälpte varandra till många musikaliska höjder.
   Det sedvanligt eminenta kompbandet Bengan Blomgren, Nikke Ström, Dan Magnusson och Bengt Bygren förstärktes det här året av fiolspelaren Magnus Stinnerbom.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (531)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (189)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (178)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Juli 2022 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.