Blogginlägg från 2021-12-13

ALL TIME BEST #52: "Bridge over troubled water"

SIMON & GARFUNKEL: Bridge over troubled water (Columbia, 1970)

IBLAND RIMMAR MIN PERSONLIGA MUSIKSMAK väldigt exakt med den ”folkliga smaken” och 1970 var jag helt överens med den breda skivköpande publiken. Det var i samband med den här skivans otroliga försäljningsframgångar. Efter ett decennium där singelskivan i exemplar hade regerat försäljningslistor i allmänhet och den svenska listan Kvällstoppen i synnerhet kom ”Bridge over troubled water” och vände upp och ned på alla förutsättningar,
   1970 och 1971, under hela 57 veckor, låg ”Bridge over troubled water”-albumet på den svenska försäljningslistan. I många veckor toppade albumet listan där den slogs om förstaplatsen med Peter Holms ”Monia”, Anita Hegerlands ”Mitt sommarlov” och Mungo Jerrys ”In the summertime”. Det här var också en tid när album i allmänhet slog ut singlarna i försäljning. Både Led Zeppelins tredje album och flera Creedence Clearwater Revival-album toppade listan de här åren.
   För mig, som tonåring på 60-talet, uppfattade jag Simon & Garfunkel som det decenniets mest kända och bästa duo med en obruten rad av uppskattade singlar på sitt samvete. Efter genombrottet 1965 lämnade jag duons album, ”Sounds of silence” (1966) och ”Parsley, sage, rosemary and thyme” (1966), i stort sett utan närmare uppmärksamhet. Album som har sina toppar med singellåtar och ytterligare några uppmärksammade låtar men det är album som i sin helhet har lite ojämna kvalitéer. Men duon skulle snart etablera sig som genuina albumartister.
   Det började på allvar våren 1968 med ”Bookends” som beskrevs som ett konceptalbum fast det egentligen bara är förstasidan som har ett genomgående tema. En skiva som föregicks av ganska stora problem, singellåtar från albumet släpptes långt i förväg och Paul Simon, duons låtskrivare, drabbades av allvarlig skrivkramp. Ändå blev ”Bookends” Simon & Garfunkels första stora albumsuccé, mycket tack vare hitlåten ”Mrs Robinson” och duons flera bidrag till filmen ”The graduate” (Mandomsprovet) som hade premiär samtidigt som den kraftigt försenade ”Bookends” släpptes.
   Framgångarna 1968 skulle med god marginal överträffas två år senare av albumet ”Bridge over troubled water” där inte bara titellåtens eleganta sound och välsjungna stämmor imponerade på mig. Albumet har ju i sin helhet en mängd starka och i sound varierade låtar som tog mig med storm då som än idag, när jag efter många, många år lyssnar igenom albumet i sin helhet, gör skivan till en historisk milstolpe.
   Den övergripande producenten på ”Bookends”, Roy Halee, fick nytt förtroende på ”Bridge over troubled water” och de få anlitade musikerna fick upprepa sina betydelsefulla insatser från skivan innan. Rutinerade Hal Blaine, trummor, Joe Osborn, bas, och Larry Knechtel, keyboards, fick nu hjälp av gitarristen Fred Carter Jr och alla var medlemmar i studiomusikerfamiljen Wrecking Crew. Bland musikerna som inte fick någon credit 1970 fanns pedalsteel-gitarristen Pete Drake och trumpetaren Randy Brecker.
   Precis som på ”Bookends” innehåller albumet låtar inspelade under en lång tid. Exempelvis spelades den fullständigt lysande låten ”The boxer” och den mindre profilerade låten ”Baby driver” in redan i november 1968. Övriga låtar skapades och spelades in under olika dagar ett år senare, i november 1969, till albumet som kom ut i januari 1970.

ÄVEN DENNA GÅNG SLÄPPTE ETT OTÅLIGT skivbolag en singel från albumet redan i mars 1969 (ett år innan albumet), den fantastiska ”The boxer” som nio månader senare blev en av topparna på albumet.
   Det är givetvis titellåten som symboliserar hela albumet, ett sound ovanligt för Simon & Garfunkel med den maffiga välklingande flygeln i centrum som spelades av Larry Knechtel. Låtens framträdande instrument som tillsammans med Art Garfunkels änglaliknande sångröst och som med hjälp av maffiga stråkar och övriga musiker växer till ett crescendo under 4:52. Aldrig har min musiksmak varit snällare!
   Albumet har så många höjdpunkter och varierade detaljer som har gjort albumet historiskt. Varje enskild låt har en variation och en genomgående styrka som gör ”Bridge over troubled water”-albumet, med sitt gryniga fotografi på konvolutets framsida, till en klassiker drygt 50 år senare.
   Efter titellåten, som egentligen stjäl all uppmärksamhet från albumets alla andra låtar, följer ett legendariskt besök i sydamerikansk folkmusik, den peruanska folkmelodin ”El Condor Pasa”, som gjorde ljudet av instrumenten charango (liten luta) och quena (traditionell flöjt) världsberömt.
   Sedan kommer en rejält uppfriskande dos rytmer och gör ”Cecilia” till en svängig poplåt som inte hade något gemensamt med titellåten. Sedan av bara följer en poppig shuffle, ”Keep the customer satisfied”, som tydligt visar att duon i stort sett lämnat den genuina folkmusiken bakom sig. ”Baby driver” och ”Why don't you write me” understryker den riktningen.
   ”The boxer” är väl i grund och botten en magisk singer/songwriter-doftande låt och det finns på albumet trots allt ytterligare några exempel på Paul Simons akustiskt baserade och trubadurinspirerade låtar, ”The only living boy in New York”, ”So long, Frank Lloyd Wright” och ”Song for the asking”.
   Ett av albumets mest minnesvärda ögonblick är duons liveinspelade Everly Brothers-cover ”Bye bye love”, rytmiskt ackompanjerad av en hängiven publik, som gjorde att vi för all framtid började kalla låten för en genuin Simon & Garfunkel-låt.

”THE BOXER” är och förblir min absoluta favoritlåt på Simon & Garfunkels album ”Bridge over troubled water”.



/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.