Blogginlägg från 2020-04-01

INTERVJUER 74-94: Ulrica Carnell (1988)

Postad: 2020-04-01 07:51
Kategori: Intervjuer

Foto: Anders Erkman
DEN SJUNGANDE ÖREBROTJEJEN ULRICA CARNELL hade våren 1988 framtidsutsikter på en kommande solokarriär men det blir inte alltid som man hoppas och tror. Men hennes talang skulle ändå räcka långt decennier framöver.
   I intervjun, som jag gjorde 25 februari 1988 på Hälls Konditori på Olaigatan i Örebro, berättar hon om sin tidiga bakgrund i bandet De' Funkar. Efter lite research kan jag berätta lite detaljer om det stora bandet från Örebro.
   Tidigt 80-tal var De' Funkar ett stort band med många musiker och ett antal sångare under ledning av Stephan Berg, pianisten, producenten och låtskrivaren som långt senare skulle fira framgångar på Melodifestivalen. Berg skrev en majoritet av låtar på bandets album ”De' Funkar” (1983). På låten ”Å, jag ropar” (ett Richard T Bear-original med svensk text av Berg) sjunger Ulrica Carnell solo.
   Nästan tre år som medlem i hårdrockgruppen Lifeline, mellan sommaren 1985 och vintern 1987/1988, gjorde Ulrica Carnells namn känt i vida kretsar. Gruppen innehöll redan en tjej på keyboards och sång, Lena Johansson, och med Ulrica, också på keyboards och sång, fick bandet en annorlunda sättning för att tillhöra hårdrocksgenren. Något som till slut resulterade i en singel, ”You better believe it” (1986), med Lasse Lindbom som producent.
   Samma månad som min intervju med Ulrica publicerades, mars 1988, hoppade hon in som gästartist på en konsert med Nilsson Pickets på Renés i Örebro. Ett coverband från Stockholm med Tommy Nilsson som sångare. ”Kvällens gästartist Ulrica Carnell, begåvad sångerska från Örebro, steg upp på scenen och sjöng Buddy Hollys gamla "That'll be the day" och då blev det riktigt roligt. Långt bortom alla analyser och skärskådan.”, var min notering från den kvällen.
   Sedan tappade jag kontakt med Ulrica som flyttade från staden till Stockholm där hon bland annat blev medlem i den stora kören One Voice 1994 under ledning av Gabriel Forss. Kontakter som sedan resulterade i att Ulrica blev en i kören på Melodifestivalen 1996. Jag har också sett hennes namn på skivor med Fatima Rainey (”Love is wonderful thing”, 1997) och Christer Sjögren (”För kärlekens skull – 14 visklassiker”, 2003).





Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 8/3 1988.

Efter många år i olika grupper
ULRICA TROR PÅ SOLOKARRIÄR


EFTER MÅNGA ÅR I MÅNGA OLIKA GRUPPER kan Ulrica Carnell, 25-årig sångbegåvning från Örebro, nu mycket väl kunna tänka sig en karriär som soloartist. Hon samarbetar sedan i höstas med några unga Örebromusiker. En imponerande demotejp har fått positivt mottagande på skilda håll.
   Ulrica har tillbringat de senaste åren i rocksvängen men började sin ”karriär” med att sjunga i kör.
   - Pappa var körledare så det blev tämligen naturligt att jag började sjunga i Joy Bells. Jag kan inte ha varit mer än 14 år då, minns Ulrica.
   Ulrica fortsatte sedan i gruppen De' Funkar, en stor grupp med bland annat blås och fyra sångare. Gruppen gjorde även ett album.
   Hon sjöng sedan i Fresh Fruit, en annan Örebrokonstellation, och gjorde ett anspråkslöst försök till solokarriär (gick till talangjaktsfinal!) innan hon hösten 1985 hamnade i Lifeline som hon förstärkte på den kvinnliga sångsidan.
   - Det var kul att spela live, vi hade många bra spelningar och så fick jag skriva sångarrangemang tillsammans med Lena Johansson, bandets andra kvinnliga sångerska.
   Nu har Ulrica dock lämnat Lifeline och efter några månader av tvivel och dåligt självförtroende ser hon positivt på framtiden.
   - Efter Lifeline tänkte jag lägga av helt. Min kille Staffan Ernestam, gitarrist i Big Deal, har pushat, uppmuntrat och stött mig otroligt.
   Staffan finns med på Ulricas demo ”Vad vill du mej?” men det är ett nytt, ungt och mycket lovande band, som nyligen döpt sig till YoYo, som huvudsakligen kompar henne.
   Det var Mats Fågelqvist, som skrivit text och musik, Hans Bihl och Peter Lundvall som sökte en sångerska för sina låtar och fann Ulrica.
   - Samarbetet är nytt än så länge men det fungerar perfekt. Vi har gjort nya inspelningar och jag har funnit min röst som nog kan bli ännu bättre.
   Rösten är demotejpens mest grandiosa detalj. Ulrica har en unik egenskap att sjunga på olika sätt och låt, arrangemang och sound utnyttjar hennes kvalitéer fullt ut.
   Inspelningen gjordes på bara en dag, och slog inte bara mig med häpnad.
   - Jag har fått positiva ord från folk jag ser upp till och respekterar, säger Ulrica och nämner Cher, Dalbello och Sanne Salomonsen som förebilder.
   - Nu sjunger jag rätt med rätt teknik. Nu vill jag också göra något eget, skriva egna låtar. Det finns mycket här som vill ut, avslutar Ulrica och pekar på sitt huvud.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (437)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (231)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (130)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< April 2020 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30      

Hasse 26/07: Ja, Harvest gick varm på studentrummet i Örebro i början av 70-talet. Kan for...

Peter 17/07: Låter spännande. Ska bli intressant....

Björn Stein 4/07: Även Nisse klädde sig en Stones tisha, Some girls......

Björn Stein 7/06: Ferne är legend från gruppen Risken Finns, då med en annan legend Gunnar Dani...

Silja 7/06: Bilden på Richard och Andi. En meter???...

Björn Stein 6/06: Jag såg Lars Winnerbäck, innan jag läste under bilden......

Tommy Mannfolk 31/05: Har Cantona Albumet, frågan är vilket av alla dessa lag är Ians lag? ...

Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig något nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min f...

Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...

Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.