Blogginlägg

Covers: Bettye Lavette

Postad: 2020-01-31 07:57
Kategori: Cover-skivor

BETTYE LAVETTE: Things have changed (Verve, 2018)

LIKT EXEMPELVIS JOE COCKER OCH LINDA RONSTADT, för att nu bara nämna två personligt utsökta sångare, kan knappast heller Bettye LaVette tituleras coversångare, fast hon väldigt sällan skriver låtarna hon spelar in. När hon gör ett album med bara Bob Dylan-låtar blir det en blandning av både kända och udda mindre kända låtar. Men det spelar inte så stor roll ty 72-åriga Bettye tolkar allt material på skivan med samma dignitet och stora personlighet.
   Så fort hon öppnar munnen med den kraftfulla rösten låter det så fantastiskt levande och med Steve Jordan i producentstolen blir arrangemangen en mix av mer modern soul och traditionellt känslig r&b. Jag tycker det hörs på hela framförandet att den gamla damen trivs i miljön och levererar en majoritet av fantastiska tolkningar av Dylans material.
   Både producent och artist är tydligt öppna för förändring och har exempelvis förvandlat ”The times they are a-changin'” till swamprock och ”It ain't me babe” är här en långsam soulballad med elpiano. Och ”Political world ” exploderar i ren soulfunk, som egentligen inte är min kopp té, som kryddas av Keith Richards rockiga elgitarr. Keith gästar även på ”It ain't me babe”.
   Nästan alla låtarna är radikalt förändrade om man jämför med Dylan-originalen och gör på det viset albumet till en många gånger spännande lyssning. Speciellt som flera låtar tillhör Dylans för mig mindre kända repertoar. ”Don't fall apart on me tonight” är en pianoballad, elpianot i ”Seeing the real you at last” doftar ”I heard it through the grapevine” och i den mindre soulkryddade ”Mama, you been on my mind” är det både steelguitar och piano längst fram i arrangemanget.
   Men riktigt överraskande blir det på ”Ain't talkin'” där fioler, cello (från The Firey String Company) och dragspel förvandlar låten till nästan klassisk symfonisk musik.
   ”What was it you wanted” tillhör också de mer udda och oväntade spåren på skivan. Stundtals lite jamsessionkänsla med wah-wah-gitarr, framträdande congas och trombonsolo av Trombone Shorty (Troy Andrews från New Orleans). Så långt från Bob Dylans singer/songwriter-genre som det går att komma.
   Hela albumet är som sagt spännande med många oväntade tolkningar men avslutningen på skivan, de tre sista låtarna, är fantastisk. I ”Emotionally yours”, med akustisk gitarr och piano, sjunger Bettye bättre än någonsin och på ”Do right to me baby (do unto others)” rockas det friskt och hämningslöst där jag nästan hör ”Whole lotta love”-riff i Steve Jordans elgitarr.
   ”Going, going, gone”, blygsam låt från Dylans ”Planet waves”, förvandlas här till en stor, stor och känslig ballad. Underbar final på en intressant skiva.

1. "Things Have Changed" 6:57
2000. "Wonder boys" (Soundtrack).
2. "It Ain't Me Babe" 5:46
1964. Från albumet "Another side of Bob Dylan".
3. "Political World" 4:03
1989. Från albumet ”Oh mercy”.
4. "Don't Fall Apart on Me Tonight" 5:21
1983. Från albumet ”Infidels”.
5. "Seeing the Real You at Last" 5:08
1985. Från albumet ”Empire burlesque”.
6. "Mama, You Been on My Mind" 3:47
1964. Utgiven först 1991 på "The Bootleg Series Vol 1-3".
7. "Ain't Talkin'" 5:41
2006. Från albumet ”Modern times”.
8. "The Times They Are A-Changin'" 5:10
1964. Från albumet med samma namn.
9. "What Was It You Wanted" 4:47
1989. Från albumet ”Oh mercy”.
10. "Emotionally Yours" 5:27
1985. Från albumet ”Empire burlesque”.
11. "Do Right to Me Baby (Do Unto Others)" 3:38
1979. Från albumet ”Slow train coming”.
12. "Going, Going, Gone" 4:06
1974. Från albumet ”Planet waves”.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (436)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (225)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (128)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Januari 2020 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Björn Stein 7/06: Ferne är legend från gruppen Risken Finns, då med en annan legend Gunnar Dani...

Silja 7/06: Bilden på Richard och Andi. En meter???...

Björn Stein 6/06: Jag såg Lars Winnerbäck, innan jag läste under bilden......

Tommy Mannfolk 31/05: Har Cantona Albumet, frågan är vilket av alla dessa lag är Ians lag? ...

Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig något nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min f...

Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...

Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...

Lars Thorstenson 14/05: Hamnade här efter jag hört att Moon tragiskt nog nyligen gått bort. Denna sor...

Jan Lennell 12/05: Fantastiskt album! En av de bättre låtarna tycker jag även är gospelrökaren...

Björn Stein 9/05: True Legend R.I.P, bara Jerry Lee Lewis kvar!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.