Blogginlägg
2019 års Topp 10 + några till
AMERIKANSKT I TOPP MEN EN STOR SVENSK dominans i övrigt på min årsbästalista över 2019 års bästa album. Det är i högsta grad en märkligt svenskdominerad årsbästalista jag till slut räknade fram som mina personliga favoriter på skiva i år. När jag just nu, på ett helt annat ställe på Håkans Pop, håller på och räknar fram en lista över mina favoriter på 00-talet så förstår jag att svensk musik har blivit en stor del av mitt liv under de senaste åren.
Jag har just nu inte helt klart för mig hur den uppdelningen även gäller 2010-talets bästa skivor i övrigt men det finns nog en chans/risk (stryk det som passar er, kära läsare) att trenden håller i sig. Det är närmast skrattretande hur de svenka skivorna har landat mjukt i mitt medvetande under det senaste året.
Det går naturligtvis att göra en sådan här årsbästalista på väldigt många olika sätt. Jag läser, ser och hör andra kommentarer i ämnet och känner inte igen mig speciellt ofta. Jag har exempelvis en god vän, med en ganska i grunden likartad musiksmak, som för några veckor sedan presenterade sin årsbästalista för mig - och den listan saknade helt svenska skivor. Märkligt men också förklarligt när utbudet är så ofantligt stort och kan vid en slutlig bedömning få étt helt annat resultat.
MED ÅREN OCH UNDER SENARE DECENNIER har svensk musik, svenska artister och svenska grupper fått en betydligt viktigare roll i mitt lyssnande liv och därför finns det naturliga skäl till att mina årsbästalistor logiskt har fått en svensk dominans. Utan att jag på förhand hade den spontana känslan vad gäller 2019 års bästa skivor så blev det helt övertygande så när jag räknade fram resultatet.
Det kanske inte alls har varit samma förbluffande dominans under de senaste tio åren men när jag sneglar på mina årsbästalistor under åren från 2010 och framåt blir det ganska talande. Jag vill inte redan nu göra en topplista över hela 10-talet ty inom några år kommer jag på Håkans Pop publicera en total lista över det senaste decenniets största skivfavoriter och vill därför inte avslöja var mina sympatier ligger redan nu.
2019 års favoriter är däremot som följer:
1. THE LONG RYDERS: Psychedelic country soul
2. TRUE LIES: Hoarse
3. ERIC PALMQWIST: En halv gris kan inte gå
4. PUD ALONE & THE CONGREGATION: L.O.V.E.
5. WRECKLESS ERIC: Transience
6. ULF DAGEBY BAND: Ulf Dageby Band
7. DAN HYLANDER + RAJ MONTANA BAND: Indigo
8. SARAH KLANG: Creamy blue
9. JOEL ALME: Bort bort bort
10. RICHARD LINDGREN: Death & love
Resten:
DALAPLAN: Du går aldrig ensam
BRUCE SPRINGSTEEN: Western stars
LIAM GALLAGHER: Why me? Why not.
NEIL YOUNG: Colorado
MANDO DIAO: BANG
GYLLENE TIDER: Samma skrot och korn
ARTOMUS FRIENDSHIP: A day of celebration
NILS LOFGREN: Blue with Lou
/ Håkan
Håkans Pop önskar God Jul!
Neil Innes (1944-2019)
<< | December 2019 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 |
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...
Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...
Silja 13/02: Kul!...
Silja 10/02: Det var värst! Imponerande berättelse om all musik som du har fått uppleva i ...
Johan S 9/02: Det var inte illa! Ett helt liv i musikens tjänst! Bra jobbat Håkan!...
Christer 8/02: En sån där konsert som jag ångrar att jag inte gick in på, speciellt efter j...
Rikard Bengtsson 22/01: Dubbelgura-bilden är ju från Domino 1978. Den sista bilden på Lowe kan vara f...
Björn 24/12: Små marginaler, men den här är i topp år 2000 med The United States Air Forc...
Björn 23/12: Merry Jul o Gott Nytt År, tack för ännu ett år med ypperlig journalistik och...
Claus Stenhøj 24/10: "Bucket T" endast i Sverige? Se her: https://www.discogs.com/release/3904137-Th...


Kommentarer till blogginlägget:
- The Waterboys "Where the action is"
- Liam Gallagher "Why me? Why not.
- Jenny Lewis "On the line"
- Sheryl Crow "Threads"
- Jeff Lynnes' ELO "Fromout of nowhere"
- Moneybrother "Det är dom dagarna"
- Gyllene Tider "Samma skrot och korn"
- Mando Diao "Bang"
- Veronica Maggio "Fiender är tråkigt"
- Joel Alme "Bort bort bort"
Några gemensamma nämnare. Synpunkt i övrigt mottages tacksamt.
mvh Janne LSvar:
Vår gemensamma fascination för Gyllene Tider-albumet är väl största överraskningen. Innehållsmässigt är Jeff Lynne-skivan fantastisk bra men soundmässigt alldeles för fläskig och överarbetad. Sedan kan jag nog erkänna att jag inte har lyssnat tillräckligt på Jenny Lewis, Sheryl Crow och Moneybrother.