Blogginlägg

Barrie Masters (1956-2019)

EN AV DE STÖRSTA FÖRGRUNDSGESTALTERNA i engelsk pop och rock på 70-talet, BARRIE MASTERS, finns inte längre med oss.Som spektakulär och utpräglad sångare i Eddie & the Hot Rods kunde han jämföras med Lee Brilleaux (Dr Feelgood), Paul Shuttleworth (Kursaal Flyers), Johnny Rotten (Sex Pistols) och Ian Dury (Kilburn & the High Roads) i samma position.
   Eddie & the Hot Rods hade sina största framgångar på 70-talet och splittrades första gången 1981 men återuppstod i mitten på 80-talet, fortfarande med Masters som frontman. Jag hade nöjet att uppleva Eddie & the Hot Rods live ett par gånger under den senare delen av 80-talet, långt efter bandets storhetstid men energin fanns fortfarande kvar hos Masters & Co.
   Southend-bandet Eddie & the Hot Rods bildades redan 1973 med den förre boxningsmästaren och sångaren Barrie Masters som initiativtagare. Masters hade då sjungit glamrock(!) i gruppen Buckshee men hamnade musikaliskt i ett helt annat sammanhang. Nya bandet var då häftigt influerat av ett annat lokalt band, Dr Feelgood, och spelade av naturliga skäl huvudsakligen rhythm & blues. Dock gjorde den genren just då väldigt små avtryck i den engelska musikpressen där progressiv rock med Emerson, Lake & Palmer stal all uppmärksamhet.
   Men Feelgoods och Hot Rods skulle efter några år ändå lyckas nå skivkontrakt och konsertpublik med sin energiska rockmusik och karismatiska scenshow med frontmän som personifierade livesoundet. Trots gruppernas traditionellt rockiga repertoar blev de sammankopplade med både pub- och punkrocken som började etablera sig 1976. Och Eddie & the Hot Rods, nu med förre Feelgoods-munspelaren Lew Lewis som medlem, skivdebuterade redan i februari 1976. Vic Maile, känd från Feelgoods-skivorna, producerade och bland covermaterialet fanns ”Wooly bully”, ”96 tears” och ”Get out of Denver”. Dock utan kommersiella framgångar.
   Året därpå utökade Hot Rods med Graeme Douglas, gitarrist och utpräglad låtskrivare, från lokala kollegorna i Kursaal Flyers, och bandet fick sin första och största hit med ”Do anything you wanna do” och det uppmärksammade albumet ”Life on the line”. Genren var då snarare poprock än rhythm & blues.
   Bandet kunde dock inte följa upp den uppmärksamheten och splittrades första, men inte sista, gången 1981. Barrie Masters fick då hedersuppdraget att ersätta en tillfälligt sjuk Bill Hurley i Inmates i ett par år. Det var då, maj 1985, som jag första gången fick uppleva Barrie Masters och ett återförenat Eddie & the Hot Rods, halva originalbandet, på scen i London. Bandet hade precis släppt den Will Birch-producerade singeln ”Fought for you” men året efter sprack bandet ännu en gång.
   Några år senare, december 1986, sprang jag på Masters och bandet på konsert i London på Marquee. Då var han ensam originalmedlem men toppnumret ”Do anything you wanna do” fanns givetvis med på liverepertoaren.
   Under alla år efteråt har Eddie & the Hot Rods, alltid med Barrie Masters i fronlinjen, återförenats ett antal gånger. I april i år samlades nya och gamla medlemmar från bandet på en hyllningskonsert, ”Done Everything We Wanna Do”, med Barrie Masters som sångare. Och så sent som i augusti uppträdde bandet på en musikfestival i Skottland.
   Barrie Masters avled hastig av okända orsaker idag 2 oktober 2019.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.