Blogginlägg från 2018-07-08

Hemma hos Göran Samuelsson

Postad: 2018-07-08 17:15
Kategori: Live-recensioner


I huvudrollen på årets upplaga av Packmopedsturnén: Stefan Sundström, Göran Samuelsson och Anna Stadling. Bakom står två representanter i det eminenta kompbandet, Basisten Nikke Ström och gitarristen Bengan Blomgren.


Stefan, Göran och Anna tillsammans med en av kvällens gästartister, Pekka Hammstedt.


Göran Samuelsson, i spetsen för hela Packmopedsturnén, tackar alla på scen plus publiken efter konserten.


"PACKMOPEDSTURNÉN 18"
Göran Samuelsson/Anna Stadling/Stefan Sundström
Gamla Landsvägen 21, Västra Ämtervik 7 juli 2018
Konsertlängd: 19:02-19:51 och 20:28-21:55 (49+87 = 136 min)
Min plats: Under träden ca 20 m snett till vänster om scenen


EFTER EN VECKOLÅNG MOPEDTRIPP (från Molkom via Rottneros, Kil, Karlstad, Åmål och Sillerud) nådde årets upplaga av Packmopedsturnén Västra Ämtervik igår kväll. I år var det premiär för den nya spelplatsen på turnégeneralen Göran Samuelssons tomt. "Välkommen hem till mig" kunde Göran ha sjungit men gjorde det inte, han valde istället många andra ibland lite mindre kända men starkt personliga låtar ur sin rika repertoar. Det blev en härlig kväll i sommarens tecken.
   Packmopedsturnén har genom åren haft fyra gästartister bredvid den anspråkslöse huvudartisten Göran men har i år slimmat både organisationen, artister och turnélängd. Göran berättade för mig efter konserten igår att det blir tyngre och tyngre för varje år att dra igång det här maskineriet. Att stunden på scen är givetvis en ynnest men uppstarten redan i oktober året före, med planering och artistval, är en trög och icke avundsvärd process. Artister står för övrigt på rad för att medverka på turnén som har blivit en populär institution - även för publiken som sluter upp mangrant på varje spelplats runt Värmland.
   I Görans trädgård, där scenen hade installerats mot väggen på den väldiga ladan, var det åtskilliga hundratals människor som älskade föreställningen. Både Göran, den innerliga sångerskan Anna Stadling och den mer än frejdige Stefan Sundström fick mer utrymme, större plats att visa upp sig och mer tid till att presentera sin repertoar. En lång föreställning, en av de längre jag har sett och hört, med många höjdpunkter av olika sort. Faktiskt fler minnesvärda ögonblick när inte så många artister trängs på scen.
   Inledningen på årets konsert var kanske den starkaste jag har upplevt. Göran kom in, ställde sig vid mikrofonen med sin gitarr och började sjunga "Vägar utan mål". Det fantastiska kompbandet bakom trippade lätt i första versen för att sedan svänga grymt under resten av låten. Gitarristen Bengan Blomgren, bakom sina solglasögon, lät arrangemanget bära i väg i nästan okontrollerad riktning. Han var för kvällen, skulle det visa sig, på sitt busigaste och mest framträdande humör.
   Direkt efter den öppningslåten följde "Fyra dar till lön" och med Anna Stadling, som sjöng duett på originalversionen, på scen resulterade det i en alldeles underbar tolkning denna kväll. Med detta fantastiska konsertintro kunde resten av den långa konserten gå på räls och bli en oerhört stark upplevelse.
   Anna, som gjorde sin tredje Packmopedsturné, sjöng vackrare, starkare och mer emotionellt än någonsin denna kväll. Med sitt senaste album, det mycket fina och känslostarka "Efter stormen", i bagaget fanns det många pärlor att plocka fram. "Bussen" och "Morgonstund", tillägnad minnet av sin nyligen avlidne far, var bara början på ett genomgående alldeles lysande framträdande av Anna.
   Efter den bedårande sångrösten kom kontrasten när den robuste och respektlöse Stefan Sundström, barfota och med ett vildvuxet hårsvall, äntrade scenen som ett yrväder. Han brölade och grymtade i mikrofonen men gav personlighet och solidarisk vänlighet ett stort och tydligt ansikte. Jag är inte riktigt bekant med hela hans repertoar, för att kunna uppskatta alla musikaliska vinklingar, men det jazzigt rytmiska och rockiga spred sig över hela Fryksdalen på samma gång som den helt brutala dansen drog igång på scen.
   Den lite mindre trängseln på scen gav Göran Samuelsson lite större uppmärksamhet utan att han, som är så anspråkslös, egentligen krävde det. Men det gav honom chansen att gräva lite djupare i sin sångskatt med låtar som jag nästan uppfattade som nya och okända men finns på några äldre skivor. Men här presenterades "Svarta moln" (med Anna Stadlings man Pekka Hammarstedt som tillfällig gäst i kören), en cajundoftande "Bomerang" (med Bengt Bygren på dragspel), en gospeldränkt "Vit ängel" och den Ola Magnell-inspirerade "Himlens gyllne limousin" i nya fräscha arrangemang.
   Stefans hustru Karin Renberg (se höger), även hon barfota(!), gjorde också små gästinhopp under konserten. Som i Stefans "Somna lycklig" och i en låt, som jag inte uppfattade titeln till, där han varje kväll under turnén har bytt text och nu bland annat refererade till både Ebbot och Fryksdalen.
   Kvällens huvudkonsert innehåll åtskilliga överraskningar och toppar men när det nalkades extralåtar blev det huvudsakligen ganska förutsägbart med "Sjösättningsrap", "Dom som byggde landet" och "Bara om min älskade väntar" (med alla traditionsenligt på scen) innan slutet på konserten var ett faktum.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (402)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (111)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juli 2018 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31          

Mikael Löwengren 11/12: SETLISTA Konserthuset, Örebro Torsdagen den 18 oktober 1979 1. Det var en m...

Mikael Löwengren 11/12: SETLISTA Konserthuset, Örebro Tisdagen den 14 oktober 1980 1. Natt (ensam m...

Lennart Ahlgren 5/12: Gjorde de fler turnéer? För jag vill minnas att jag såg de i Lund men då var äve...

Lars Kärrbäck 1/12: Är det inte dags att göra en diskografi om Anne-Lie och Extra. Många intressanta...

Ingrid 23/11: Var på denna konsert och i min minnesbild kommer Franz Bekerlee in och spelar so...

Jan Wallin 12/11: MIn favoritgrupp Golden Earring, spelade på sitt mest kända album Moontan låten ...

Britt Beck 7/11: Din recension var ypperlig. Målerisk och saklig. Du fångade verkligen stämningen...

Perre 23/10: Hej Håkan, låten är ju en riktig klassiker vilket sammträffande. Läser just n...

Perre 11/10: Ja detta är första upplagan av The Hollywood wampires Som Alice döpte gänget ti...

Katja Aittaniemi 7/10: Det var tider det :) Jag stod bakom scenen och satt på huk under emellanåt då ja...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.