Blogginlägg

MAXI12" #9: GEORGE HARRISON

GEORGE HARRISON
When we was fab (Unextended Version)
Zig zag
That's the way it goes (Remix)
When we was fab (Reverse End)
(Dark Horse, 1988)

HISTORIEN KRING DEN HÄR GEORGE HARRISON-singeln pekar både bakåt och framåt. För andra gången i sin solokarriär skriver han en låt om sitt gamla band The Beatles. På "All those years ago" (1981) var det främst texten som var Beatles-relaterad och en genuin hyllning till den då nyss mördade John Lennon. På "When we was fab", knappt sju år senare, är det allra mest soundet och arrangemanget som påminner om Harrisons förra grupp. Både Ringo Starr och Paul McCartney fanns med på "All those years ago" och på "When we was fab" är det naturligtvis Ringo som står för det typiska trumsoundet.
   "When we was fab" var en av låtarna på Harrisons uppmärksammade "Cloud nine"-album (1987) som mycket lyckat producerades av Jeff Lynne och blev en stor kommersiell succé. Första singel från albumet, "Got my mind set on you", blev en stor hit och som albumets andrasingel fick "When we was fab" påkostad promotion där en video spelades in med George, Ringo och Elton John.
   På "When we was fab" får producent Lynne fritt spelrum för sina genuina Beatles-fantasier i ett arrangemang som mer eller mindre tydligt är baserat på "I am the walrus". Den framträdande cellon spelas av sydafrikanen Bobby Kok, som var en George Martin-favorit och hade tidigare medverkat på flera Beatles-inspelningar. Dessutom är pianoekot hämtat från "While my guitar gently weeps" och blåset påminner om "All you need is love". Kanske var det här Jeff Lynne grundlade sitt rykte som Beatles-fanatiker och gav honom jobbet som producent när 3/4-delar av den gruppen "återförenades" på 90-talet?
   Det finns fler paralleller till Beatles än bara musiken och soundet på "When we was fab"-låten. Det tecknade skivomslaget är Klaus Voormanns verk med två upplagor på George Harrisons ansikte. Han har dels återanvänt originalet från "Revolver"-konvolutet (och lite slarvigt lämnat kvar "ER" i bilden) och dels tecknat en aktuell ansiktsbild. Men allra mest slarvigt är Voormanns felstavade namn ("Voorman") på skivomslaget.
   Innan "When we was fab" släpptes i januari 1988 letade George b-sida till singeln. Både Harrison och Lynne befann sig i Los Angeles där den senare just höll på att producera Roy Orbisons comebackalbum "Mystery girl". Den gamle legendaren med den himmelska rösten erbjöd sig att sjunga på den ännu icke namngivna låten. Harrison ville spela in låten i Bob Dylans hemmastudio men hans gitarr befann sig hemma hos ännu en lokalkändis, Tom Petty, som naturligtvis också ville delta i projektet. Demon som den här kvintetten spelade in, som senare fick titeln "Handle with care", tyckte skivbolaget var alldeles för bra som singel-b-sida och vips hade gruppen blivit en fast konstellation och fått ett namn, Traveling Wilburys.
   Harrison stod alltså fortfarande utan material till sin singelbaksida och valde att plocka upp en gammal filmlåt som han hade skrivit till "Shanghai Surprise" med Sean Penn och Madonna. George gör en miniatyrroll i filmen, vars handling utspelar sig på 30-talet, som nattklubbssångare och gör där bland annat den Cab Calloway-influerade "Zig zag". En låt skriven tillsammans med Lynne som egentligen är en instrumentallåt där endast titeln upprepas. Verkligen en parentes till låt och en typisk anonym singel-b-sida.
   Harrison skrev fem låtar till "Shanghai Surprise" vars titellåt officiellt släpptes först 2004 som bonusspår på nyutgåvan av "Cloud nine". "Breath away from heaven" och "Someplace else" släpptes redan på "Cloud nine"-originalet medan ytterligare en 30-talslåt, "Hottest gong in town", aldrig har släppts på någon officiell skiva.
   "That's the way it goes" på maxisingeln är en nymixad version av en låt från "Gone troppo" (1982) som faktiskt är en liten favorit för mig fast den kommersiellt var ett fiasko. I den här nymixade formen får Willie Greenes basröst ett mer markerat utrymme.
   Reprisen av huvudlåten, med det lustiga tillägget "Reverse ending", är en märklig mer än en minut längre version av låten. När låten i vanlig ordning har tonat återkommer den efter några sekunder och slutet av låten spelas då baklänges och soundet med en mix av sitar och indiska instrument blir än mer österländskt laddad.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.