Blogginlägg

MAXI12" #10: THE RECORDS

Postad: 2018-03-12 07:52
Kategori: Maxi12"



THE RECORDS
Rock 'n' roll love letter
Wives and mothers of tomorrow
Starry eyes

(Virgin, 1979)

SOM ENBART TRUMSLAGARE VAR WILL BIRCH ganska ovanlig i sin roll som den mest bidragande låtskrivaren i Kursaal Flyers. Under bandets huvudsakliga existens på skiva, 1975-77, skrev Birch ofta låtar tillsammans med Graeme Douglas som dock lämnade bandet 1976. Douglas ersättare Barry Martin blev inte alls samma bollplank för Birch. Det var först när John Wicks, ännu en Southend-musiker, kom med i bandet som kompgitarrist hösten 1977 som Birch fann sin låtskrivarpartner. Men då sjöng Kursaal Flyers redan på sista versen, sångaren Paul Shuttleworth ville satsa på en solokarriär, och teamet Birch/Wicks, som genast började skriva låtar tillsammans, hade ingenstans att placera sina låtar. Just då.
   Funderingar på en ny grupp tillsammans började ta form, först i fantasin och sedan i praktiken när de i en Melody Maker-annons sökte musiker till sitt nya projekt The Records.
   Samtidigt som kvartetten The Records, med Birch, Wicks, basisten Phil Brown och den vänsterhänte gitarristen Huw Gower, höll på att bildas fick låtskrivarteamet Birch/Wicks med låtar på Dave Edmunds album "Tracks on wax 4" ("A1 on the jukebox") och även Rachel Sweets album "Fool around" ("Pin a medal on Mary"). The Records gjorde faktiskt sin livedebut som kompband till Sweet på den då aktuella Be Stiff Route 78 Tour, utan att själva vara knutna till bolaget.
   Men det var alltså The Records som var Birch/Wicks huvudsakliga mål med sitt låtskrivande. Gruppens första singel, ”Starry eyes” och b-sidan "Paint her face" som släpptes i samband med Stiff-turnén i november 1978, innehöll givetvis deras egna låtar. Mycket orättvist nådde skivan aldrig de engelska försäljningslistorna men "Starry eyes" blev en mindre hit i USA. Trots många kvalificerade singellåtar som "Teenerama", "Hearts in her eyes" och "Imitation jewellery" lyckades bandets aldrig få något kommersiellt genombrott i hemlandet.
   I samband med The Records inspelningar till första albumet "Shades in bed" (1979), där åtta av tio låtar är signerade Birch/Wicks, tog bandet det överraskande beslutet att spela in en cover till sin andra singel. Det blev Tim Moores fyra år gamla låt "Rock 'n' roll love letter" (fast i original på albumet "Behind the eyes" stavades låttiteln "Rock and roll love letter").
   Redan 1976 hade den skotska popgruppen Bay City Rollers givit ut samma coverlåt, för enbart den amerikanska och kanadensiska marknaden, och fick en mindre hit. Men The Records version gick spårlöst förbi utan uppmärksamhet hos skivköparna. Ändå hade skivbolaget gjort en liten kommersiell unik satsning med att ge ut singeln både som 7" och 12". 1979 var så kallade maxisinglar inte så vanliga men de kunde kanske har hittat på ett något läckrare skivomslag?.
   Singelfiaskot gjorde att "Rock 'n' roll love letter" ströks från det kommande albumet och ersattes där av "The phone", ett sent beslut som producerades av bandets gitarrist Gower med gästinhopp av sångerskan Jane Aire.
   "Rock 'n' roll love letter" producerades av sydafrikanen Robert John Lange, här under namnet Mutt Lange, som bara några år tidigare hade inlett sin producentbana på skivor med Kevin Coyne och City Boy. Det var på några City Boy-singlar från 1977 som mellannamnet "Mutt" uppstod vars förklaring jag ännu inte har funnit.
   The Records komprimerade version (34 sekunder kortare) av Tim Moores gamla låt är så hitinriktat som det rimligtvis går att komma. En läcker catchy sologitarr, underbar 60-talsinfluerad stämsång och en refräng som verkligen etsar sig fast i minnet.
   De två låtarna på maxisingelns b-sida är unika spår med The Records inte utgivna någon annanstans. Birch/Wicks "Wives and mothers of tomorrow" är väl ingen framträdande låt ur parets repertoar men Will Birchs lätt socialrealistiska text, om vad som händer på discogolvet strax före två på natten, har sina poänger. Det avslutande gitarrsolot är ren utfyllnad. Det är för övrigt bandets enda samarbete med producenten Mick Glossop som då hade jobbat med några new wave-grupper som The Ruts, Magazine, Penetration, The Skids och The Lurkers innan.
   "Starry eyes" är alltså The Records debutsingel inspelad live på Leeds University 4 november 1978 under Be Stiff Tour, ungefär samtidigt som singeln släpptes samma månad. Här i en inte oväntat ruffigare version.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (392)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (213)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (31)
Minns (103)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2018 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Stefan 12/04: Hej! Bilden ovan är med största sannolikhet från någon konsert på Glädjehuset...

Johan S 7/04: Bra skrivet! Intressant om tidigt med Stewart/Wood. En del jag inte visste. Ja...

Mikael 13/03: Mycket bra låt. Tack för tipset! Jag tycker för övrigt att Mellencamps produktio...

Johan S 9/03: Mitt upp i alllt detta kom väl också EP:n ”Pink Parker” med bl.a. ”Hold Back The...

Silja 9/03: Men den finns på YouTube! Här: https://www.youtube.com/results?search_query=%2...

Jan Lennell 5/03: Tack för en bra (som vanligt:)) artikel. Albumet "The lonesome jubilee" är ett 8...

Mvh Skogåsbon 3/03: Återupptäckte denna skiva för ett par år sedan när jag köpte ett beg exemplar fö...

Peter Lundmark 26/02: Den hade jag missat, hade även förmånen att 15/1-88 se Mellencamp på isstadion o...

Ulf 20/02: Rekommenderar varmt att spela på 33 rpm. Ger en ny spännande goth-touch....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.