Blogginlägg

Gitarren är hans vapen!

Expressen 25/11 1985.

NILS LOFGRENS SOLOKARRIÄR BLEV UNDER 80-TALET splittrad på grund av andra engagemang som gitarrist bakom de stora soloartisterna Neil Young och Bruce Springsteen. Han blev uppmärksammad E Street Band-medlem sommaren 1984 och under en sex veckor lång turnépaus, februari och halva mars 1985, spelade han in soloalbumet "Flip" som släpptes i juni samma år, bara några veckor efter Springsteens makalösa shower på Ullevi i Göteborg.
   2 oktober 1985 avslutades Born in the USA Tour med en konsert i Los Angeles och sedan blev E Street Band-medlemmarna lediga för egna arrangemang. Då passade Nils Lofgren på att turnera med ett eget band. En turné under november-december som inleddes i USA (start 2 november på Club Manhattan, Spring Valley, New York) och fortsatte sedan till Europa med en första spelning i Lund innan Stockholm, Oslo och Göteborg. Konserter i övriga Europa följde innan allt avslutades med många spelningar i England med avslutning i St Austell på Cornwall Coliseum 23 december.
   De båda konserterna på Hammersmith Odeon i London, 12 och 13 december, spelades in och gavs ut 1986 på livedubbelalbumet "Code of the road".
   Bandet Nils Lofgren omgav sig med innehöll både kända och nya ansikten. Hans bror Tom, på gitarr/keyboards/sång, hade till och från funnits vid Nils sida sedan tiden i gruppen Grin och basisten Wornell Jones hade medverkat på många skivor och turnéer med Nils.
   Larry Cragg, som även agerade instrumenttekniker, hoppade in och ut på konserten när han spelade gitarr, saxofon och keyboards. Övriga musiker var Steuart Smith: gitarr/keyboards/sång, och Johnny "Bee" Badanjek: trummor.
   Smith var vid den här tidpunkten ganska ny som musiker innan han började spela på skivor med Rodney Crowell och Rosanne Cash. Och har på senare år spelat i The Eagles. Rutinerade Badanjek spelade på 60-talet i Mitch Ryder & the Detroit Wheels, senare i grupper som Detroit och The Rockets






Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 3/12 1985.

NILS LOFGREN
Konserthuset, Stockholm 24 november 1985

Här kommer en senkommen betraktelse av Nils Lofgrens konsert på Konserthuset i Stockholm förra söndagen. Med distans och måttfullhet.
   Sedan 1981, då Nils var i Sverige senast som soloartist, har han varit här två gånger som gitarrist i Neil Youngs och Bruce Springsteens band. Två mycket uppmärksammade besök. Men publiken på ett fullsatt Konserthuset i Stockholm var huvudsakligen av samma gamla, stora och hängivna fans han har haft i Sverige i närmare tio år.
   Han blev den här söndagskvällen lika hyllad för sina senaste hits, "Secrets in the street" och "Flip ya flip", som för de tio år gamla Lofgren-klassikerna "Back it up" och "The sun hasn't set on this boy yet" och även för de rent odödliga Grin-låtarna "Like rain" och "Moon tears". Han framförde låtar från nästan alla sina sju soloalbum.
   Gitarren är hans instrument och vapen. Han hann med alla de klassiska knepen. Han spelade bakom ryggen och med tänderna men det kändes aldrig som publikfrieri. Nils är en showare som bjöd på sig själv i två timmar och en kvart med saltomortaler och våghalsiga läktarbesök.
   Hans gitarrspel var klassiskt klingande om än ibland lite långdraget. Men när vilda rocklåtar mixas med fulländade popmästerverk kan ekvilibristiska övertramp tillåtas.
   När han senare mot slutet av konserten gjorde en andlös, förödande vacker och definitiv version av "I don't want to talk about it" stod klockorna stilla ännu en gång.

Nils Lofgren: gitarr/keyboards/sång
Tom Lofgren: gitarr/keyboards/sång
Wornell Jones: bas/sång
Steuart Smith: gitarr/keyboards/sång
Johnny "Bee" Badanjek: trummor
Larry Cragg: gitarr/saxofon/keyboards

Trolig setlist:
Beggars Day
Secrets in the Street
Dreams Die Hard
Little Bit O' Time
Delivery Night
Across the Tracks
Goin' Back
Believe
The Sun Hasn't Set on This Boy Yet
Code of the Road
Moon Tears
Cry Tough
New Holes in Old Shoes
Like Rain
No Mercy
Anytime at All
Big Tears Fall
Empty Heart
Sweet Midnight
Rock 'n' Roll Crook
I Don't Want to Talk About It
Back It Up

Extralåt:
Flip Ya Flip


Aftonbladet 25/11 1985.


Expressen 25/11 1985.


Svd 25/11 1985.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.