Blogginlägg

Distinkt ton i den lilla akustiska gitarren

Postad: 2016-03-10 22:29
Kategori: Konserter

Foto: Magnus Sundell

GILL LANDRY
Rosengrens Skafferi, Örebro 10 mars 2016
Konsertlängd: 20:02-21:12 (70 min)
Min plats: Stående 8 m rakt framför scenen.


Med rötterna i Louisiana besöker nu Nashville-killen och förre Old Crow Medicine Show-medlemmen Skandinavien på några veckors turné. På sin resa mellan norska Halden igår och Nynäshamn i morgon landade han på torsdagskvällen i Örebro och det intima Rosengrens Skafferi inför en hyfsat stor publik. Till sin hjälp på några låtar hade Gill violinisten och sångerskan Odessa Jorgensen och repertoaren blev en blandning av americana och singer/songwriter-relaterad folkmusik med små bluesutflykter.
   Jag hade inte "läst på" speciellt mycket inför konserten och jag kan inte påstå att alla låtar i den dryga timmen långa repertoaren kändes bekanta. Däremot minns jag, utan att göra noteringar, att han inledde med "Funeral in my heart", avslutade huvudavdelningen med "Bad love" och finalnumret blev "Cocaine blues" med en blixtrande uppvisning på gitarr som imponerande slutkläm.
   Gill hade en distinkt ton i sin lilla akustiska gitarr och sjöng med tydlig och skarp stämma när han trixade sig fram mellan låtar han har gjort på skiva, "Take this body" (fast här utan duettsång), "Waiting for your love", "Emily", "Dixie" och "Never coming here again", och några han ännu inte har givit ut. Som den fina versionen av Mississippi John Hurts "Frankie", som vi också har hört med Shoutin' Red.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (408)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (48)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2016 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Peter Lundmark 27/02: Saknad, men aldrig glömd....

Björn Stein 27/02: "Jag sitter ensam på min kammare och slåss med tomma ord Blickar tankfullt ut p...

Björn Stein 27/02: Tack Håkan...3+7=11 ...

Dan Jansson 25/01: Hej! Läser med nöje din artikel om Basse Wickman. Själv håller jag på med en ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.