Blogginlägg från 2015-11-12

Andy White (1930-2015)

Som Beatles-fantast har jag genom åren även noterat musiker som mer eller mindre regelbundet medverkade på bandets skivinspelningar. Skotten och trummisen Andy White gjorde ett av de kortaste men också ett av de viktigaste inhoppen på inspelningen av Beatles första singel, "Love me do". En inspelning som har gått till historien som Ringo Starrs debut i studion med bandet 4 september 1962.
   15 augusti 1962 spelade den tidigare trummisen Pete Best sin sista konsert med Beatles. Efter två konserter med en tillfällig trummis (Johnny Hutchison) gjorde Ringo sin livedebut med bandet 18 augusti men hans första skivinspelning, 4 september, blev ett litet fiasko. Skivproducenten George Martin tyckte inte att Ringo, under senare decennier ansedd som en av världens bästa trummisar, höll måttet på den dagens inspelningar.
   Martin ersatte honom en vecka senare, 11 september, med studiomusikern Andy White när de båda singellåtarna "Love me do" och "P.S. I love you" spelades in på nytt. Den gången med teknikern Ron Richards som producent. Och det var White-versionerna som först gavs ut som Beatles debutsingel på Parlophone. Men när låtarna sedan hamnade på gruppens första album "Please please me" var det plötsligt inspelningarna med Ringo som fanns med där och även på alla nypressningar av singeln.
   32-årige White hade rutin som inhoppande trummis och spelade vid det här speciella tillfället i BBC Radio Orchestra i Glasgow men kom senare under 60-talet att spela på skivor med Herman's Hermits, Tom Jones och Lulu.
   Andy White, som sedan många år bodde i USA, dog av en stroke i måndags 9 november 2015.

/ Håkan

Covers: Dwight Yoakam

DWIGHT YOAKAM: Under the covers (Reprise, 1997)

När den amerikanska countrystjärnan första gången gör en coverskiva 1997 är urvalet låtar minst sagt blandad. Hämtat från så olika artister som Roy Orbison och Clash till Rolling Stones, Kinks och Beatles. Det kanske inte är någon förutsägbar blandning för att komma från en countryikon som Yoakam, en mix som jag i nio fall av tio verkligen brukar gilla. Men jag får känslan av att Dwight med den här skivan vill tillfredsställa så många som möjligt och inte vill visa upp sin egen bredd. Som exempelvis när storbandsjazzpubliken(!) får sitt stora lystmäte i den revolutionerande omarrangerade Kinks-låten "Tired of waiting for you". Annorlunda och överraskande men om det är så lyckat är jag mindre övertygad om.
   Jag hade ändå förhoppningar på Dwight Yoakim som en bra coversångare. Han hade innan "Under the covers" vid flera covertillfällen, "Mystery train" på Elvis Presley-hyllningen "It’s now or never" tre år tidigare och "Suspicious minds" från soundtracket "Honeymoon in Vegas" (1992), gjort anmärkningsvärda insatser på området.
   Här blir det varken hackat eller malet, varken succé eller fiasko, utan mest ett spretigt låturval där en duett med Sheryl Crow eller en förvånansvärt fräsch popversion av Them-klassikern "Here comes the night", med 12-strängad gitarr i arrangemanget, är höjdpunkter. Sedan är det oväntat att Dwight, eller vem det nu är, har hittat en gammal Marvelettes-singel, "Playboy", och gjort konventionell country av den. Och vem har kommit på idén att knycka Vanilla Fudges intro på bandets version av "You keep me hanging on" till introt på Dwights "Wichita lineman"?
   Däremot är det kanske mer väntat att introt till Roy Orbisons "Claudette" är mycket likt "Oh, pretty woman" och liknar som helhet Roys nyinspelning av "Claudette", producerad av T Bone Burnett, från 1987. Men att countryfiera Stones och Beatles på rad går ganska spårlöst förbi på den här skivan. Och då hjälper det inte med ett vildsint gitarrsolo på "Things we said today".
   Bonuslåten "T for Texas" är är hämtad från Jimmie Rodgers-hyllningsskivan ”The songs of Jimmie Rodgers – A tribute” som släpptes samma år som den här skivan.


1. "Claudette" (Roy Orbison) - 2:59
1958. Singel-b-sida med The Everly Brothers.
2. "Train in Vain" (Mick Jones/Joe Strummer) - 3:23
1979. Från albumet "London calling" med The Clash.
3. "Tired of Waiting for You" (Ray Davies) - 2:59
1965. Singel med The Kinks.
4. "Good Time Charlie's Got the Blues" (Danny O'Keefe) - 3:17
1969. Singel-b-sida ("Tunesmith") med The Bards.
5. "Baby Don't Go" (with Sheryl Crow) (Sonny Bono) - 4:01
1964. Singel med Sonny And Cher.
6. "Playboy" (Robert Bateman/Brian Holland/Gladys Horton/William "Mickey" Stevenson) - 2:23
1962. Singel med The Marvelettes.
7. "Wichita Lineman" (Jimmy Webb) - 2:54
1968. Singel med Glen Campbell.
8. "Here Comes the Night" (Bert Berns) - 3:20
1964. Singel med Lulu.
9. "The Last Time" (Mick Jagger/Keith Richards) - 3:58
1965. Singel med The Rolling Stones.
10."Things We Said Today" (John Lennon/Paul McCartney) - 3:51
1964. Singel-b-sida ("A hard day's night") med The Beatles.
11. "North to Alaska" (Mike Phillips) - 3:43
1960. Singel med Johnny Horton.
Hidden Track: "T For Texas" (Jimmie Rodgers)
1927. Inspelning med låtskrivaren.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.