Blogginlägg

Covers: Louise Hoffsten

LOUISE HOFFSTEN: Bringing out the Elvis (Warner, 2014)

Jag tittar i kristallkulan och ser att säsongsavslutningen i min coverkategori i många fall handlar om ensidigt material. Där urvalet av coverlåtar på skivorna koncentrerar sig kring en enda grupp, en låtskrivare eller en gitarrist. Eller, som idag, en historisk rocksångare, Elvis Aaron Presley, som idag hade varit 80 år om han hade levt ett mer hälsosamt liv.
   En lustig tillfällighet är att den här skivan, precis som förra veckans Refreshments-album, är inspelad av en svensk artist i Memphis. Men Louise har inte som Gävlegruppen spelat in i Sun-studion, där Elvis en gång höll till, utan använde en annan nästan lika klassisk studio i april-maj 2013, Ardent Studios.
   Louise hävdar i sin "programförklaring" att hon ville göra Elvis låtarna till sina egna utifrån en kvinna. Jag kan inte med bästa vilja säga att hon som helhet har lyckats. Jag trodde i min enfald att Louise skulle göra en avskalad, känslig med just en kvinnlig tolkning av låtarna men med enbart amerikanska musiker i studion är det kanske mission impossible.
   På ett spår, "King Creole", tar Billy Gibbons från ZZ Top all plats i både studion och i arrangemanget men det gäller även gitarristen Steve Selvidge och hammondspelaren Al Gamble på övriga spår. Jag tror faktiskt Louise hade hittat en mer personligt avslappnad ton med ett svenskt band där borta.
   Det är lite bättre i den känsliga balladen "Just pretend" och även "True Love Travels On A Gravel Road" fungerar trots blås. Men på "So glad you're mine" hör jag ett överlastat storband, cocktailbarversionen av "Love me" är försumbar, "Day tripper"-gitarrintrot i "Put the blame on me" är helt malplacerat och "When it rains it really pours" utvecklas till rena gitarrmassakern.
   Och när jag tror att de flesta övertramp är gjorda fläskar denne Selvidge på i "It feels so right" som en vettvilling och Hoffstens hjärtesak förvandlas till en högljudd gubbröra med alldeles för överdimensionerade gitarrsolon utan slut.
   Den avslutande lågmälda versionen av "Heartbreak hotel", med bara en dobro, munspel och röst, fungerar i någon mån som tröst och ger en fingervisning om hur hela skivan skulle ha producerats och då resulterat i en skiva som jag ville höra igen.

1. Tryin' To Get To You (Charles Singleton/Rose Marie McCoy)
1954. Singel-b-sida ("Please please") med The Eagles.
2. A Mess of Blues (Doc Pomus/Mort Shuman)
1960. Singel-b-sida ("It's now or never") med Elvis Presley.
3. Just Pretend (Guy Fletcher/Doug Flett)
1970. Från albumet "That's the way it is" med Elvis Presley.
4. King Creole (Jerry Leiber/Mike Stoller)
1958. Från ep:n med samma namn med Elvis Presley.
5. True Love Travels On A Gravel Road (Dallas Frazier/Arthur Leo Doodle Owens)
1968. Singel med Duane Dee.
6. Mystery Train (Herman Parker/Sam Phillips)
1953. Singel med Little Junior's Blue Flames.
7. So Glad You re Mine (Arthur Crudup)
1946. Singel med Arthur "Big Boy" Crudup.
8. Love Me (Jerry Leiber/Mike Stoller)
1954. Singel med Willy and Ruth.
9. Put The Blame On Me (Norman Blagman/Kay Twomey/Fred Wise)
1961. Från albumet "Something for everybody" med Elvis Presley.
10. When It Rains It Really Pours (William Robert Emerson)
1955. Singel med Billy "The Kid" Emerson.
11. It Feels So Right (Fred Wise/Ben Weisman)
1960. Från albumet "Elvis is back" med Elvis Presley.
12. Heartbreak Hotel (Mae Boren Axton/Tommy Durden/Elvis Presley)
1956. Singel med Elvis Presley.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.