Blogginlägg från 2014-03-05

Tributes: Nick Drake

"Way to blue" (Navigator, 2013)

Den kultförklarade Nick Drake var en engelsk singer/songwriter som dog en alltför tidig död 1974 som 26-åring. Nick var inte speciellt uppmärksammad under sin livstid. Hans tre album, som kom mellan 1969 och 1972 och i efterhand har höjts till skyarna, följdes av depressiva och tillbakadragna år. Och hans död har genom åren diskuterats om det var självmord eller inte.

Skivan och konserten har samma titel som samlingsskivan med Nick Drakes egna inspelningar, som släpptes 1994 när hans musik hade blivit uppmärksammad i samband med tv-reklam (VW). Jag brukar inte normalt skriva om liveinspelade tributeskivor men dels står skivproducenten Joe Boyd, som producerade Drakes två första album, bakom konserten/skivan och dels är det ren studiokänsla på den här skivan då applåderna mellan låtarna är bortredigerade och dyker upp först efter sista låten.
   Konserten och inspelningen ägde rum 10 januari 2010 och en av musikerna från Nick Drakes originalskivor, ståbasisten Danny Thompson, finns med i bandet och flera stråkarrangemang är skrivna av Robert Kirby som också dekorerade Drakes skivor. Majoriteten av låturvalet är hämtat från ovannämnda samlingsskiva.
   Jag är ingen Nick Drake-expert så jag kan inte jämföra de här tolkningarna med originalen. Men jag misstänker att de respektfullt håller sig nära originalen. Och skivan i sin helhet handlar mer om känslor än låtmässiga eventuella kvalitéer.
   Det är en ojämn samling kända och okända artister som tolkar Drake. Robyn Hitchcock, en av de mer kända, har med sig avancerade ljudillustrationer som komp till den akustiska gitarren och "Parasite", som inte är någon känd Drake-låt, låter nästan österländsk. Ovannämnde Thompson tolkar "One of these things first" som en instrumentallåt tillsammans med jazzpianisten Zoe Rahman.
   Allra bäst är Vashti Bunyan med sin ljusa fina röst i "Which will" där Kirbys tjocka stråkarrangemang ger låten evigt liv. Och Brooklyn-sångerskan Lulucs fina version av "Fly" kryddas av akustisk gitarr, stråkar, dragspel och slidegitarr.
   Irländska Lisa Hannigan planterar "Black-eyed dog" i gammal, gammal engelsk folkmusik med hjälp av en tramporgel. Teddy Thompson, son till Richard och Linda Thompson, gör tillsammans med jazzsångerskan Krystle Warren "Pink moon" till en fin duett innan det öronbedövande publikjublet bryter. Jag jublar kanske inte lika reservationslöst men tycker mig ha kommit lite närmare fenomenet Nick Drake.

Innehåller:
1. Things Behind the Sun Luluc 4:10
2. Place to Be Scott Matthews 4:29
3. Fruit Tree Green Gartside 5:09
4. Poor Boy Shane Nicholson 6:23
5. Time Has Told Me Krystle Warren 4:51
6. Parasite Robyn Hitchcock 5:44
7. One of These Things First Danny Thompson, Zoe Rahman 5:11
8. Which Will Vashti Bunyan 3:23
9. Black-Eyed Dog Lisa Hannigan 4:04
10. Rider on the Wheel Shane Nicholson 3:09
11. River Man Teddy Thompson 5:07
12. Saturday Sun Lisa Hannigan, Luluc 3:39
13. Day Is Done Scott Matthews 3:35
14. Fly Luluc 4:10
15. Pink Moon Krystle Warren, Teddy Thompson 4:51

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.