Blogginlägg från 2013-01-14

Singlar#61: PRETENDERS

PRETENDERS: Back on the chain gang (Real, 1982)

NYTT ÅR, SAMMA LISTA MEN NYA LÅTAR. Min strävan kvarstår att listan i allra möjligaste mån ska handla om mindre kända, mindre framgångsrika men väldigt starka, ibland bortglömda, singlar. På årets första singel på listan får jag justera ambitionen något ty The Pretenders singel "Back on the chain gang" kan knappast kallas varken okänd, bortglömd eller flopp. Däremot var det ett klassiskt spontant och snabbproducerat singelsläpp där inget album skulle marknadsföras eller fanns i faggorna.
   Med en toppnotering på 17:e plats på Englandslistan för "Back on the chain gang" har Pretenders historiskt sett nått högre singelplaceringar med minst åtta andra singlar. Ändå tillhör låten och singeln gruppens allra mest kända.
   När Pretenders sångerska Chrissie Hynde ursprungligen skrev "Back on the chain gang" skulle den handla om Ray Davies i Kinks. Hynde och Davies var vid tillfället ett par, skulle tillsammans få en dotter 1983 (Natalie Ray) men en stor tragedi i gruppen gjorde att innehållet i sången fick en helt annan mening.
   1982 led Pretenders av stora drogproblem. Basisten Pete Farndons eskalerande heroinberoende gjorde att han 14 juni fick sparken från gruppen. Bara två dagar senare, 16 juni, dog gruppens talangfulle gitarrist James Honeyman-Scott, endast 25 år gammal, av en kokainrelaterad hjärtattack.
   Stor sorg och ännu större turbulens i en framgångsrik och etablerad grupp som inom några dagar halverats till att bara innehålla två fasta medlemmar, sångerskan, gitarristen och låtskrivaren Hynde och trummisen Martin Chambers. Men det var ändå inga ödesdigra händelser som lamslog Hynde och gruppen för bara drygt en månad efter dödsfallet, 20 juli, gick Pretenders in i Air Studios i London och spelade in "Back on the chain gang". Singeln släpptes i september 1982.
   Nya tillfälliga medlemmar på inspelningen blev gitarristen Billy Bremner (som hade varit kompis med Honeyman-Scott som i sin tur tidigare hade hävdat att Bremner var en stor inspirationskälla) och basisten Tony Butler som just då spelade i skotska Big Country som ett år tidigare hade skivdebuterat. På en singel, "Harvest home", producerad av Chris Thomas som producerat Pretenders sedan andra singeln i juli 1979.
   Hyndes textrader om "picture of you" var alltså en bild på Ray Davies som hon hade hittat i sin plånbok. Men texten blev en fin hyllning till Honeyman-Scott, Bremners mycket fina melodiskt poppiga sologitarr likaså medan "Hooh! aah"-kören, Hynde/Chambers, är mer eller mindre kopierat från Sam Cookes "Chain gang" från 1960.
   B-sidan på denna singelfavorit, "My city was gone", spelades in samtidigt och således finns Bremner och Butler med även på den inspelningen. En låt av en helt annan karaktär, suggestiv och smått funkig. Och en hårt kritisk text av Chrissie om sin uppväxtstad Akron i Ohio. Handlar om hennes upplevelse när hon körde igenom de centrala delarna av sin barndomsstad och upptäckte att allt var igenspikat. Staden existerade inte längre. Hårda ord och en tuff text:
   I went back to Ohio but my city was gone
   There was no train station; there was no downtown
   South Howard had disappeared; all my favorite places
   My city had been pulled down - reduced to parking spaces
   Way to go, Ohio

   I went back to Ohio but my family was gone
   I stood on the back porch, there was nobody home
   I was stunned and amazed
   My childhood memories slowly swirled past like the wind through the trees
   Way to go, Ohio

Båda singellåtarna skulle också komma att hamna på Pretenders nästa album, deras tredje, "Learning to crawl" som inte släpptes förrän i januari 1984. Då hade gruppen en fast sättning med nya medlemmarna Robbie McIntosh, gitarr, och Malcolm Foster, bas.
   Från debuten 1979 till 1987 gav Pretenders ut skivor på den lilla etiketten Real Records som drevs av gruppens manager Dave Hill. Ett skivbolag med få artister, Johnny Thunders gav ut den första Real-singeln i maj 1978 och Strangeways, Tommy Morrison och Moondogs (producerades av Nick Garvey och Ray Davies, dock inte tillsammans) var skivbolagets övriga artister. Från 1981 var Pretenders det enda namnet på skivbolaget innan de blev WEA-artister.

A-sidan:


B-sidan:


/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.