Blogginlägg från 2012-12-16

Lindgren bjöd generöst på sig själv

Postad: 2012-12-16 21:53
Kategori: Konserter

Foto: Anders Erkman

RICHARD LINDGREN
East West, Örebro 15 december 2012
Konsertlängd: 22:08-22:55 och 23:20-00:25 (112 min)
Min plats: Satt ca 3,.5 m rakt framför scenen.


Bara fyra veckor efter förra Örebrobesöket var skåningen Richard Lindgren tillbaka i Örebro. Och ville på inget sätt upprepa den senaste konserten och bjöd både på överraskande låtar ur sin egen repertoar, några udda covers och en avslutande julhyllning dagen till ära.
   Även den här gången spelade Richard på både akustisk gitarr och piano och det blev så genomgående underhållande, mycket tack vare fascinerande berättelser om sina låtar som han presenterade mellan låtarna. Mellansnack som inte alls var förberedda och därför blev så så spontant intressanta medan han stämde gitarren eller förflyttade sig mellan gitarr och piano.
   Mitt i all julstress och juldistress kom Richard som en mänsklig tröst och bjöd generöst på sig själv och sina sånger. Han trivs på scen, och det märktes tydligt, och hade många gånger svårt att slita sig från den lilla men tillfredsställda publiken.
   Hans autentiska setlist, som jag ännu en gång fick tillgång till (se nedan), är som alltid en skön syn för ögat. Där låtordning inte alltid blev som Richard hade planerat på sitt hotell innan och där inte ens innehållet stämde med låtar som i sista sekunden ströks eller låtar som spontant kom till.
   "You know who your lover will be", "Blue sky shut" och "Sunday tea blues" ströks i sista stund.

Så här såg konserten ut i sin helhet:
One step behind
Five pints and a wink from Gwendolyn (med en ny vers!)
She's already gone
Aberdeen (som han också ville döpa till "Toothache blues")
I came I went but I don't know where I'm going
Back to Brno
Goodbye Rosie
In search of a rose (Waterboys-låt för kvällen tillägnad Magnus Sundell som inte kunde närvara)

Paus

Dance to the end of love (Leonard Cohen-låt som Richard nyligen framförde på en bröllopsfest, texten satt fortfarande kvar på hans gitarr...)
Drunk on arrival
Goner (Richards mamma tror att den handlar om en trädgårdsmästare, "gardener")
Grand Hotel
Mezcal Mae
Men bara om min älskade väntar (Dylan-låt med Ulf Dagebys text)
From Camden town to Bleecker street (skriven på rum 916 på Chelsea Hotel i New York)
Famous blue raincoat (ännu en Cohen-låt)

Extralåtar
If only she came walking by (tillägnad min fru Carina)
White Christmas (allsångslåten)
Lettin' go of you (en exklusiv originallåt som inte finns inspelad)
Tom Traubert's blues (Tom Waits-cover)




Foto: Anders Erkman

/ Håkan

Nu laddar jag om batterierna

Postad: 2012-12-16 15:52
Kategori: Blogg

I och med fredagens representant på min singel-100-lista, Amen Corners "(If paradise is) Half as nice", avslutades officiellt höstsäsongen på Håkans Pop. Inför jul, mellandagar och nyår tar de regelbundna kategorierna semester och återkommer några veckor in i januari.
   Det blir naturligtvis inte tyst och händelsefattigt här men inte fullt lika intensivt som till vardags. Jag bjuder nästa vecka på några härliga jullåtar, några kända men flera okända bidrag, och sedan har urvalet på min Topp 20-lista för årets bästa skivor intensifierats på årets sista veckor. Vem är först, vem är sist och vem hamnar någonstans mittemellan? I mellandagarna får alla veta.
   Sedan pågår hela tiden uppdateringar på exempelvis diskografierna som vi under åren publicerat här. Nu senast dök det upp ett intressant YouTube-klipp med en Billy Bremner-relaterad låt som vi tidigare hade missat att länka till. Informationen om den tämligen obskyra gruppen Rowdy, ca 1978, hade vi med men nu finns även "Dear John"-låten i Bremners diskografi.

God Jul och, så småningom Gott Nytt År!



/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (443)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (233)
Krönikor (146)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (133)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< December 2012 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31            

Mats Karlsson 26/10: Detta är också ett av mina favorit-live-album. Visst var det märkligt att man...

Mats 26/10: Hej Håkan, Tack för att du skriver om Kursaal Flyers. Håller med om att de...

Fredrik Plumppu 24/10: Väldigt kul att få läsa denna recension, igen! 1983 hade jag nyligen upptäc...

Björn 16/10: Beklagar förlusten, dina fina ord sätter både ton och känsla på det liv som...

Peter 9/10: Mycket fina ord Håkan....

Mr D 7/10: Grym platta! ...

Johan S 5/10: Romano o Phillips, verkligen två kanonalbum Håkan!...

Per-Anders 3/10: Kommentar till Peter Wennös artikel. Bruce är den ende som kan göra det bätt...

Per Gotthardsson 15/09: Jag var där och precis som i artikeln var jag där för Jon Hiseman och Colosse...

Per-Anders Karlsson 12/09: Dock var Stockholm 88 hästlängder bättre än 85 från en som var både i Göt...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.