Blogginlägg från 2009-04-23

”Ett eget liv”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 23/4 2009.

Magnus Lindberg
Ett eget liv
(Capitol/EMI)

I sedvanlig ordning är det åtskilliga år sedan Magnus Lindberg gav ut sin senaste skiva. Han är ingen regelbunden artist och arbetar mer utifrån intuition än planerad strategi. Därför blir varje ny skiva som en spontan energiladdning. Med en så sporadisk karriär är det inte så konstigt att det ofta ekar bekant om slutresultatet, intron känns igen och känslosvallande poesi påminner om tidigare storverk.
   Den här gången känns upprepningarna fler. Som om Magnus återupplivar sin långa karriär ännu en gång. På den positiva sidan kan man tycka att inget påverkar hans sätt att skriva personligt och utlämnande men när låtar, arrangemang och refränger har sina rötter i både 70-, 80-, 90- och, till och med, 00-talet, kan det stundtals kännas lite väl upprepande och ospännande om Magnus Lindbergs nya skiva.
   Sedan är det givetvis omöjligt att inte ryckas med i Magnus nuvarande livsglädje och oavbrutet framrusande låtar. Låtar som "När hoppet tänds", "Jag har alltid en chans" och två versioner av "Ingen ska få se mig när jag går" övertygar mig om att Magnus har få övermän i den svenska rockhistorien. Den långa elektriska versionen av den senare låten växer till en majestätisk Lindberg-klassiker helt i klass med "Midnatt i city" och "Tårar över city".

/ Håkan

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.