Blogginlägg från 2008-10-22

Tributes: Gram Parsons

”Return of the Grievous Angel” (Almo Sounds/Edel, 1999)
Med Emmylou Harris, en gammal kompanjon till Gram Parsons, som initiativtagare har det samlats en mängd färgstarka artister för att hylla just Parsons på sammanlagt tretton sånger.

Här har jag skrivit om tributeskivor i snart två månader och det är först nu som det dyker upp en helgjuten samling. Allt från repertoar till framförande är närmast perfekt. Emmylou Harris har hållit i projektet och sjunger på tre fina duetter men i övrigt är skivan gjord på många olika håll och i olika sammanhang. Ändå är resultatet så genuint jämnt från första till sista låt.
   Emmylous namn har alltid varit så intimt förknippad med Gram Parsons och det är just duetter som dominerar den här skivan. Med låtar från Parsons hela karriär, från Byrds, Flying Burrito Brothers och de två soloskivorna. Plus en dallrande ballad (med Elvis Costello) från samma låtskrivarteam som skrev ”Love hurts”, ”Sleepless nights”.
   Men det är många olika typer av duetter. Chrissie Hynde tillsammans med Emmylou har vi aldrig hört tidigare, Beck tillsammans med Emmylou är så nära Parsons-soundet det går att komma och även Evan Dando (Lemonheads) tillsammans med Julianna Hatfield ekar bekant.
   The Mavericks gör en ljuvlig version av ”I’m your toy”, här kallad ”Hot burrito #1, och de unika rösterna Sheryl Crow och Emmylou passar underbart tillsammans i ”Juanita”. Detsamma gäller när Lucinda Williams skrovliga stämma möter David Crosbys känsligt ljusa röst i ”Return of the grievous angel”.
   Grupperna som medverkar på skivan gör inte heller bort sig. Wilco låter som ett rockigt Stones på tidigt 70-tal i ”One hundred years from now”, även Whiskeytown (med Ryan Adams) och deras version av ”A song for you” doftar också Stones från samma tid men mer country och ballad.
   Finalen med det specialkomponerade bandet The Rolling Creekdippers är också fin. Den gamla ”In my hour of darkness” med flera sångare, både manliga och kvinnliga, som verkligen hyllar Gram Parsons och hans unika sånger. ”He was just a countryboy” sjunger Buddy Miller, Julie Miller, Victoria Williams, Mark Olson och Jim Lauderdale så att klockorna stannar.

Skivans innehåll:
1. She (Pretenders & Emmylou Harris)
2. Ooh Las Vegas (Cowboy Junkies)
3. Sin City (Beck & Emmylou Harris)
4. $1,000 Wedding (Evan Dando & Julianna Hatfield)
5. Hot Burrito #1 (The Mavericks)
6. High Fashion Queen (Chris Hillman & Steve Earle)
7. Juanita (Sheryl Crow & Emmylou Harris)
8. Sleepless Nights (Elvis Costello)
9. Return Of The Grievous Angel (Lucinda Williams & David Crosby)
10. One Hundred Years From Now (Wilco)
11. A Song For You (Whiskeytown)
12. Hickory Wind (Gillian Welch)
13. In My Hour Of Darkness (The Rolling Creekdippers)

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.