Blogginlägg från 2002-07-03

”Sverige varken ser eller hör”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 3/7 2002.

DOCENTERNA
Sverige varken ser eller hör
(National/Bonnier/Amigo)

När man som mest tror att det numera legendariska bandet Docenterna efter över tjugo års existens tagit ner skylten och förpassats till historien slår de till med en nästan makalös skiva.
   Jag är kanske tagen av stundens allvar eller annars har jag helt enkelt knockats av ren överraskning. Men nya skivan med den numera kvintetten, Jon Jefferson Klingberg (ex-Whale) är ny gitarrist och Idde Schultz är äntligen officiell medlem, känns som bandets jämnaste och bästa. Någonsin!
   Och det handlar inte en sekund om nostalgi eller gamla meriter. I ett tidevarv när ickesångare hyllas och premieras i det här landet kommer Joppe Pihlgren och visar var skåpet ska stå. Dessutom i en helt tidsenlig produktion av de senaste årens innenamn, PopLars.
   Men mest är det attacken i låtarna, det furiösa tempot i många arrangemang och det genialt förenklade soundet som gör mig så uppsluppet glad. Som man rimligtvis inte väntar sig från medelålders gubbar.
   Skivan öppnar med fem klockrena höjdare, en underbar svit rocklåtar som avslutas med kaxiga "Du är värd mig". Sedan tar de ner tempot på några låtar och Docenterna blir för några ögonblick rent mänskliga. Men aldrig ointressanta. På en skiva, med en attraktivt kort speltid (drygt 32 minuter), som har en extraordinärt hög lägstanivå.

/ Håkan

”Hela vägen”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 3/7 2002.

TOMAS LEDIN
Hela vägen
(Anderson/Warner)

Tv-reklam, pressuppbåd och marknadsföring. Man kan lätt få känslan av att Tomas Ledin gjort en ny skiva. Men precis som 1993, 1996 och 2000 så har han gjort ett album som starkt påminner om skivan innan.
   Logotypen är i sedvanlig ordning ny och elegant och på omslagsbilden står han med elgitarren i högsta hugg. Men sedan upphör nytänkandet ty Ledins låtskrivande, sjungande och musicerande tar inga som helst nya vägar på "Hela vägen".
Det är som om tolv år gamla comebackskivan "Tillfälligheternas spel" och låtarna därifrån, som 1991 resulterade i en gränslöst populär Rocktågsturné, fått stå modell för alla skivorna därefter.
   Om jag vore positivt lagd i ämnet så skulle jag påstå att man kan lita på Tomas Ledin. Det är med andra ord inte speciellt upphetsande att lyssna på "Hela vägen", bara två år efter den senaste skivan. Den varken utmanar, tar risker eller bjuder på något nytt.
Återföreningen med producenten Lasse Andersson understryker bara den trygga och stundtals tråkiga ambitionen att inte våga gå utanför de folkhemsförankrade Ledin-ramarna.
   Då låter det betydligt roligare och mer intressant om Anders Glenmarks inhopp som producent på hälften av albumspåren. Glenmark har en förmåga att med små medel framkalla klanger och stämningar långt utanför Ledins fyrkantiga sound.
   Dansstegsrytmen i "Kyss mej som du gjorde då", det nästan U2-influerade arrangemanget i "Hela vägen för din kärlek" och Agnetha Kjörsviks underbart vackra körsång i "Kvinnan som skulle förändra mitt liv" räddar skivan från ett riktigt magplask. Trots att melodierna är karbonkopior på karbonkopior.

/ Håkan

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.