Blogginlägg

LAH25: Ekot av festivalen når Stockholm

Live at Heart 2025, mycket folk, stor publik. Intressant livemusik och i sin helhet en mycket positiv upplaga av festivalen.

MINNET OCH UPPLEVELSEN AV ÅRETS Live at Heart vill inte riktigt komma till ro. Det finns fortfarande funderingar om inte LAH25 var den totalt bästa upplagan av festivalen. Med tanke på att jag faktiskt bevittnade sammanlagt 27 konserter på fyra dygn så slår det nog alla mina tidigare noteringar i festivalens historia. Att blandningen och den musikaliska kvalitén många gånger dessutom var bedårande så hamnar LAH25 i topp.
   Jag såg och upplevde så många artister, som befinner sig i startposition för sin karriär, göra liveframträdanden inför en stor och ofta engagerad publik som visade fysiska känslor för artisten i fråga måste det på något sätt uppfattas som enbart positiva tecken hos artister som kanske aldrig tidigare upplevt något liknande från scen.
   Jag kan misstänka att artister på den här anspråkslösa nivån, med kanske bara en demo eller ett fåtal streamade låtar bakom sig, aldrig har haft möjlighet att uppträda för en levande publik och nu på Live at Heart får möta en konsertpublik måste ju ha blivit en positivt omtumlande upplevelse. Där har kanske Live at Heart sin största och viktigaste uppgift, att skapa ett liveutrymme för artister på en livemässigt lägre kommersiell nivå.

NÄR JAG I MIN HJÄRNA TÄNKER alla positiva tankar om Live at Heart får jag en annan text skriven framför mina ögon, författad av stockholmaren Lars Nylin, rutinerad skribent från Stockholm och en gång musikjournalist på tidningen Schlager. Numera skriver han på musiknyhetssajten Musikindustrin där nyheter distribueras en gång i veckan. Han har besökt Örebro, upplevt Live at Heart och skriver under rubriken ”Missa inte branschpärlan Live at Heart” följande intressanta text:
   I 60 år har svensk musikindustri lyckats med att flerdagskonferera utomlands. Länge främst på MIDEM i Cannes, senare på ställen som Austin, diverse tyska städer, Amsterdam och även lite närmare, Oslo.
   Men det har varit svårare att få till det i Sverige. Jag minns exempelvis ambitiösa försök i Stockholm och Göteborg på 90-talet, men det blev aldrig några självklarheter och rann snart ut i sanden. Strax därpå stod vi återigen i Palais des Festivals et des Congrès i Cannes. Senare kom och gick exempelvis Where’s The Action i Norrköping.
   Men nu finns det faktiskt några svenska alternativ som känns bara några centrala beslut från att etablera sig på allvar.
   I helgen gjorde jag mitt första seriösa besök hos Live at Heart i Örebro som var igång onsdag till lördag. Vi på plats hade visserligen en fantastisk tur med vädret. Det var en njutning att i högsommarkänsla vandra mellan de olika adresserna i en Närkestad som på många sätt känns betydligt större än sitt invånarantal, men ändå bjuder på promenadavstånd. Det var en angenäm plåga att svettas till olika akter när de uppträdde i ofta bastuheta lokaler runt om i centrala stan.
Men trots dessa uppenbara bonus-omständigheter törs jag skriva: Live at Heart är en svensk branschpärla som inte ska missas om man är det minsta intresserad av nätverkande och akter på gång. De ansvariga – Kexx Kultur med Martin Qvarfordt och Timmy Bjärnebro liksom otaliga ideella – gör med små medel ett strålande arbete.
   Jag riktar mig i min uppmaningen till er på majors, inte alltför många på plats, men kanske ännu mer till lokala beslutsfattare och media på andra håll i landet. Live at Heart förtjänar av många skäl att ses som mer än en indiekonferens med allt större inslag av organisationer. Eller som i mitt fall, regionala populärsatsningar, jag var själv där för att ha styrelsemöten med BDpop, annars baserat i Norrbotten.
   Och uppmaningen är på sin plats. För trots att årets Live at Heart troligen var det mest lyckade sedan Anders Damberg och Johannes Nilsson drog i gång det hela år 2010 är det tyvärr med en känsla av lånad tid som jag lämnade Örebro.
   Den kommunala backningen är milt sagt mager. I dagsläget har Live at Heart 250 000 i ett sponsoravtal med kommunala marknadsföringsbolaget Örebrokompaniet. Före den nuvarande organisationen hade man 700 000 i motsvarande stöd, innan dess ännu högre. Stödet söks varje år och Live at Heart har ingen aning om utfallet nästa år. Det blir lite av att börja om från början år för år.
   Trots att Live at Heart numera sätter Örebro mer på kartan än exempelvis det sjunkande fotbollslaget Örebro SK är stödet kaffepengar och kan bli ännu blaskigare. De största intäkterna blir nu biljettförsäljning, partnerskap, och mer traditionell sponsring. Även där tangeras uppmaningen tidigare i texten. Rubrikerna om en hotad fortsättning är ständiga.
   Men på en punkt märks uppenbart en allt tydligare närvaro: organisationerna. Redan på det abonnerade tåget från Stockholms central – nutidens variant på forntida rocktåg – mötte jag SOM och SAMI och så fortsatte det under dagarna. STIM, Musikerförbundet, Konstnärsnämnden, Svensk Live, IFPI och andra har under senare år både varit delaktiga i innehållet och satt träffar under festivalen. ”Detta är jätteviktigt för oss då vi inte bara vill föra dialog med bolagen utan även deras branschorganisationer för att göra detta ännu bättre och ännu viktigare” sa Martin Qvarfordt till mig efter avslutad årgång.
   Apropå citat snappade jag upp ett från en Stockholmare i en panel: ”Hade detta skett i Stockholm hade jag inte gått”. Det är talande, vid branschkonferenser vill man åka bort och pausa vardagens rutiner. Nu erbjuder Örebro, Live at Heart och Kexx en serverad chans till detta. Ta den.

/ Håkan

Håkan Gustafsson 10/08: Brillijant skiva/grupp! Förutom dina referenser så har jag alltid tyckt att de...

Björn Amberfält 8/08: Instämmer till fullo! Hade den stora stora ynnesten att få närvara vid turné...

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.