Blogginlägg

”Second billing to the Rolling Stones”

Postad: 2020-07-04 16:17
Kategori: Live-recensioner




Pelle Jernryd och Mats Ronander.

”Second billing to the Rolling Stones”
NISSE HELLBERG/MATS RONANDER/MAJA IVARSSON/IDA SVENSSON VOLLMER/THOMAS HOLST
Kulturbolaget, Malmö 3 juli 2020
Konsertlängd: 59 min
Min plats: tv:n hemmavid
https://www.youtube.com/watch?v=Wi6rn34rUVE
efter 10 minuter.

PÅ FREDAGSKVÄLLEN HYLLADE SVENSK ROCKMUSIK Rolling Stones med en rad både riktigt kända och mindre kända covers. Två genuina svenska rockmusiker, Nisse Hellberg och Mats Ronander, samsades på KB:s klassiska livescen med två kvinnliga rocksångerskor. Och i det femstjärniga kompet återfanns profiler från Wilmer X och flertalet musiker som glänste bakom Ronander på samma plats för nästan två månader sedan. Med den allestädes lysande gitarristen Pelle Jernryd i spetsen.
   Den här hyllningskvällen till Stones ära kunde ha blivit en ganska förutsägbar musikalisk afton med alltför utslitna låtar på repertoaren. Men jag tyckte låtvalet blev en ganska varierad och vid flera tillfällen en snillrik kväll. OK, naturligtvis var det svårt att undvika legendariska låtar som ”Honky tonk women” och ”Jumpin' Jack Flash” men vi slapp ju ”Satisfaction” och ”Let's spend the night together”. Men jag hade inte klagat om ”Paint it black” eller ”Street fighting man” funnits med där någonstans. Men man kan inte få allt när fyra artister ska avlösa varandra på en timme lång konsert.
   Energin på scen var det inget fel på. Ett underbart kompgänget där motorn/trummisen Sticky Bomb bestämde farten, kapellmästaren Mange Nörrenberg blixtrade framförallt till på piano och gitarristerna Jernryd och Thomas Holst, annars basist(!) i Wilmer X som fick sjunga en låt, gav rockmusiken ett stort och skinande vackert ansikte.
   Vid ett tillfälle (”Live with me”) var det tre elgitarrer i fronten och det svängde grymt medan Nörrenberg gjorde sitt bästa för att kopiera Ian Stewart på piano. Innan den låten förklarade Ronander (för kvällen passande klädd i Stones-t-shirt) att Stones peakade på liveskivan ”Get yer ya-ya's out”.
   The Sounds-sångerskan Maja Ivarsson och Ida Svensson Vollmer stod för kvällens kvinnliga fägring. Rockiga röster som gav låtarna ”Honky tonk women” (Jernryd prickade exakt soundet på sin gitarr), ”It's only rock'n'roll” och ”Get off of my cloud” hederliga tolkningar. Maja gjorde en perfekt kopia av Bette Midler i ”Beast of burden” men överraskade också i den lite lugnare ”As tears go by”.
   Kvällens hörnstenar på scen var knappast överraskande Nisse Hellberg och Mats Ronander. Nisse inledde kvällen med ”Brown sugar” och avslutade kvällen ganska naturligt med en typisk extralåt signerad Chuck Berry, ”Little Queenie”, med galet pianosolo av Nörrenberg. Och bjöd också på en lite mindre allmänt känd Stones-låt, ”Parachute woman” från ”Beggars banquet”, där Ronander spelade munspel.
   Ronander gjorde en underbar version av ”Dead flowers” vars musikaliska arrangemang toppades med Jernryds lapsteel. Thomas Holsts bluesiga stickspår, Slim Harpos ”Shake your hips”, tillhörde faktiskt kvällens höjdpunkter.
   Timmen med Stones-covers gick fruktansvärd fort och när det var över och tyst saknade jag nog en slutlåt med samtliga artister på scen. Det hade blivit en hyllning med stort H.

Brown sugar (Nisse)
Dead flowers (Mats)
Honky tonkwomen (Ida)
Wild horses (Ida)
It's only rock'n'roll (Ida)
Shake your hips (Thomas)
Beast of burden (Maja)
As tears go by (Maja)
Get off of my cloud (Maja)
Live with me (Mats)
Jumpin' Jack Flash (Mats)
Parachute woman (Nisse)
Little Queenie (Nisse)

/ Håkan

 

Kommentarer till blogginlägget:

Björn Stein kommenterade 2020-07-04 21:49:26:
Även Nisse klädde sig en Stones tisha, Some girls...Svar:
Javisst.



10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (443)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (232)
Krönikor (146)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (133)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juli 2020 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Mats Karlsson 26/10: Detta är också ett av mina favorit-live-album. Visst var det märkligt att man...

Mats 26/10: Hej Håkan, Tack för att du skriver om Kursaal Flyers. Håller med om att de...

Fredrik Plumppu 24/10: Väldigt kul att få läsa denna recension, igen! 1983 hade jag nyligen upptäc...

Björn 16/10: Beklagar förlusten, dina fina ord sätter både ton och känsla på det liv som...

Peter 9/10: Mycket fina ord Håkan....

Mr D 7/10: Grym platta! ...

Johan S 5/10: Romano o Phillips, verkligen två kanonalbum Håkan!...

Per-Anders 3/10: Kommentar till Peter Wennös artikel. Bruce är den ende som kan göra det bätt...

Per Gotthardsson 15/09: Jag var där och precis som i artikeln var jag där för Jon Hiseman och Colosse...

Per-Anders Karlsson 12/09: Dock var Stockholm 88 hästlängder bättre än 85 från en som var både i Göt...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.