Blogginlägg

50-tal: #25. "Brand new Cadillac" (1959)

VINCE TAYLOR AND HIS PLAYBOYS
Brand new Cadillac
(Parlophone)

IDAG TÄNKER JAG BJUDA PÅ UPPMÄRKSAMHET för en engelsman som egentligen är en enda stor parentes i 50-talets musikhistoria. Ändå har han bidragit med en klassisk låt som var ett kommersiellt fiasko på 50-talet, efter omarbetning en stor hit i Sverige på 60-talet och figurerade även i punkkretsar på 70-talet. En onekligen intressant och spännande utveckling som har givit mannen i fråga, Vince Taylor, ett visst gott eftermäle fast han som person var en underlig individ och udda profil under några år i rock'n'roll-branschen.
   Jag brukar inte basera mina 50-talsupptäckter på eventuella coverversioner men i det här fallet är det nästan omöjligt att undvika "Brand new Cadillac"-låtens resa genom decennier. Men jag ska också be att få understryka att Vince Taylor gjorde en underbart viktig insats när han skrev låten, spelade in den och gav ut den i april 1959. Hans karriär och produktion var både kort och ihålig och Vince var väl en typisk representant för begreppet one-hit-wonder - fast i hans fall fick han ju inte ens en enda hit...
   Vince Taylors historia innehåller måhända några poänger som bör återberättas. Han föddes 1939 som Brian Holden i Isleworth i sydvästra London. Familjen emigrerade till USA när Brian var sju år, efter studier tog han flygcertifikat men i 18-årsåldern blev musik hans stora intresse och favoriterna var Bill Haley, Gene Vincent och Elvis Presley. Han började sjunga på lokala tillställningar och när hans amerikanska svåger 1958 åkte till London för att kolla den engelska musikscenen följde Brian intresserat med och knöt omgående kontakter med musiker och hade snart ett eget kompband, The Playboys.
   På ett cigarettpaket fastnade Brian för frasen "In hoc signo vinces", hans favoritskådespelare hette Robert Taylor och genast hade han skaffat sig ett artistnamn, Vince Taylor.
   Överraskande snabbt skrev Vince på ett skivkontrakt för Parlophone och blev en rock'n'roll-pionjär på etiketten som under 50-talet främst gav ut jazz-, komedi-, gospel- och storbandsskivor. Vince skivdebuterade i december 1958 på singel med Charlie Richs rockabillylåt "Right behind you baby" från en Sun-singel med Ray Smith. (Även b-sidan hade Sun-relaterat material: Roy Orbisons "I like love").
   Tv-framträdanden och turnéer lovade gott för Taylors karriär och nästa singel blev hans egen "Brand new Cadillac". En rockig och gitarrdominerad låt med kompromisslös sång och producerad av rutinerade Norrie Paramor som då främst hade erfarenhet som producent av soundtracks.
   Båda Vince Taylors singlar är intensiva rock'n'roll-skivor men kommersiellt var det noll respons hos skivköparna. En förklaring är att "Brand new Cadillac" bannlystes på BBC Radio då låten uppfattades som bilreklam. Den ettriga elgitarren spelas av Joe Moretti som för övrigt ett år senare gör samma sak på Johnny Kidd & the Pirates legendariska "Shakin' all over".
   Missnöjda med det kommersiella utfallet rev Parlophone Taylors kontrakt, musikerna i Playboys övergav honom (några hamnade via Marty Wilde hos Cliff Richard) och personliga problem gjorde att hans karriär redan var på väg utför. Fick göra ytterligare några skivor på ett litet nystartat skivbolag, Palette, men utan större uppmärksamhet. Turnerade dock flitigt med musiker som kom och gick innan han plötsligt hittade en ny marknad i Frankrike, dit han också flyttade, där han under första halvan av 60-talet uteslutande gav ut skivor med kända rock'n'roll-covers. Frankrike fortsatte vara hans marknad men drogproblem och religiösa grubblerier gjorde inte karriären gott innan han 52 år gammal dog i lungcancer 1991.

MEN HANS "BRAND NEW CADILLAC" HAR LEVT vidare under decennier i olika skepnader. 1964 blev låten åter aktuell med den engelska gruppen The Renegades som gjorde om låten till en ballad, kortade ned titeln till enbart "Cadillac" och fick en stor hit i Finland som nästan blev gruppens nya hemland. Det var via Renegades version som Hep Stars fick upp ögonen och öronen för "Cadillac". Men innan Svenne Hedlund och grabbarna upptäckte låten hade en annan svensk grupp, The Shamrocks som hade turnerat med Renegades i Finland, spelat in låten. Den gavs emellertid ut efter Hep Stars version och hamnade därmed helt i skuggan av Hep Stars första och största hit våren 1965.
   Läser man noga på Hep Stars singeletikett finns inte låtskrivarnamnet Vince Taylor omnämnt utan fyra andra efternamn som står för Kim Brown-Denys Gibson-Graham Johnson-Ian Mallett och är de fyra medlemmarna i The Renegades. När engelsmännen så i grunden förändrade "Brand new Cadillac" ville de låtsas som att originalet aldrig hade existerat. Renegades lurendrejeri gick inte hem hela vägen ty Taylors förlag upptäckte "stölden", när "Cadillac" blev en hit, och krävde naturligtvis ersättning. Överenskommelsen blev att alla, inklusive Taylor, delade på copyrightpengarna.
   När Hep Stars gav ut "Cadillac" visste de ingenting om Vince Taylors original och trodde att låten var Renegades och låtskrivarnamnen därefter...
   När The Clash som första låt under inspelningarna till "London calling"-albumet spelade in "Brand new Cadillac" var det enklare att utröna ursprung och original och Vince Taylor anges rätt och korrekt som låtskrivare. Medlemmarna i Clash visste inte ens om att producenten Guy Stevens spelade in låten när de harvade på i studion. När bandet tyckte att den gick för fort protesterade Guy: "Great! All rock'n'roll speeds up. Take!".
   Clashs version av "Brand new Cadillac" är 2:08 lång, 29 sekunder snabbare än originalet.
   52 år gammal avled Vince Taylor 28 augusti 1991 i lungcancer.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.