Blogginlägg

Ellen med band tog americana till en ny nivå

Foto: Magnus Sundell
ELLEN SUNDBERG & THE WIDOWMAKERS
Scandic Grand, Örebro 1 april 2015
Konsertlängd: 20:06-21:10 (64 min)
Min plats: Sittande vid ett bord ca 5 m framför scenen.

Ellen Sundbergs senaste skiva, nu tre veckor gamla "White smoke and pines", var ingen omedelbar favorit hos mig men har växt till sig under tiden. Utan att vara direkt förberedd trodde jag det huvudsakligen svenska kompet live skulle ge det atmosfäriska soundet på skivan en viss jordnära naturlighet. Men så fel jag hade. Och så mycket mer spännande det blev. Ingredienser som resulterade i en över förväntan kort men i varje sekund intressant konsert.
   Ellens kompband, hennes jämtländska trio som nu också har fått gruppnamnet Widowmakers, har till den här turnésvängen förstärkts med amerikanen och Israel Nash-musikern Nik Lee. Och då menar jag verkligen förstärkts ty killen, gitarristen och en typisk allt-i-allo gav med sina magiska ljud livesoundet en spännande prägel. Ur sin stora trollerilåda plockade han via sin gitarr fram rent ofattbara harmonier som inte bara förstärkte soundet från skivan utan gav också varje låt en egen profil som jag ibland saknar på skivan.
   Nik Lee står bokstavligen för "noise" på skivan och jag förstår nu det omöjliga att i ord förklara hur han trollar fram sina magiska ljud genom att skruva på rattar och spela E-bow som fick den sittande publiken att undra vem av musikerna på scen som spelade osynlig keyboards. Roliga ljud kan ju ge publiken sitt lystmäte, en stund, men här handlade det uteslutande om väldigt fantasifulla inpass.
   Som exempelvis när "Hollow", en av de starkaste låtarna på nya albumet, vandrade över i "Thunder man" via en explosiv övergång då trummisen Emil Karlsson, basisten Robin Lindqvist och steelgitarristen Johan Arveli (i bara strumplästen) framkallade rent magiska toner. Toner som jag tror Peter Gabriel hade nickat gillande åt. Just då, och vid flera andra tillfällen, tog Ellen med band den vidsträckta genren americana till en ny och personlig nivå.
   Det var en kort och koncis konsert där det inte fanns så mycket mer plats än låtarna från det senaste aktuella albumet. Ändå inledde Ellen lite överraskande och mot den oskrivna lagen med titellåten från förra skivan och bland extralåtarna fick vi lika oväntat Lilly Wood & the Prick-covern "Prayer in C". Innan hon och bandet avslutade med den kanske mest hitmässiga låten från nya skivan, "Vägen är lång (the road is long)", i en betydligt rockigare version.
   För övrigt verkar vägen inte vara så lång för den 21-åriga Ellen Sundberg som nästan två år efter debuten har kvar sin ljuvligt naturliga personlighet.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.