Blogginlägg

Covers: Booker T & the MGs

BOOKER T. & THE M.G.'S: McLemore Avenue (Stax, 1970)

I min "Covers"-kategori finns sedan tidigare några artister som ägnat hela skivor åt samma artist eller grupp. Bob Dylan är det vanligaste valet men även Joni Mitchell, Robert Johnson, Loretta Lynn och Townes Van Zant har hyllats i sin helhet på en coverskiva. Men jag har fortfarande inte sprungit på någon artist som ägnat hela skivan åt uteslutande Beatles-låtar. Det finns naturligtvis exempel men respekten är kanske för stor för det materialet?
   Nu tar vi igen det förlorade konceptet för fullt på ett och samma album. Bara ett halvår efter Beatles "Abbey Road"-skiva gav amerikanska instrumentalbandet Booker T & the M.G.'s ut sin version av samma album. De har alltså hämtat sina covers från samma originalskiva men man kan knappast beskylla Booker T och hans kompisar för att rakt av kopiera låtarna.
   Dels är det här en nästan uteslutande instrumentalskiva och Booker T-bandet spelar låtarna i en helt annan ordning i tre långa medleys (se nedan) där de delvis kombinerat låtarna på ett annat sätt än Beatles gjorde. Och dels har de helt sonika trollat bort två låtar, "Oh! darling" och "Maxwell's silver hammer" från sin version av "Abbey Road".
   Jo, det förekommer faktiskt lite sång på skivan. På "The end" där någon(?), jag gissar Booker T Jones, sjunger hela (korta) texten och på slutet av "Come together", om vi ska kalla det sång, nämns titeln vid några upprepade tillfällen. I övrigt är det främst bandets och Booker T Jones klassiska orgelsound som spelar den musikaliska huvudrollen på skivan. Med viss hjälp från bandets gitarrist Steve Cropper. Övriga musiker i bandet är Donald "Duck" Dunn, bas, och Al Jackson, trummor.
   Titeln på albumet syftar, på motsvarande samma sätt som Beatles, till gatan där inspelningen av skivan är gjord. I det här fallet är adressen 926 East McLemore Avenue i Memphis, Tennessee där både skivbolaget Stax och deras studio låg från 1959 till 1979. Efter tio års vanskötsel revs byggnaden av the Southside Church of God in Christ 1989. Drygt tio år senare byggdes Stax Museum of American Soul Music på samma plats och öppnade 2003. En exakt kopia av originalbyggnaden där man på museet kan få uppleva Stax-historien i synnerhet och soulmusikens historia i allmänhet i olika program och event.
   På omslaget till skivan ville Booker T och bandet även visuellt hylla The Beatles genom att på framsidan gå över gatan på rad fast här fanns inget uppmålat övergångsställe och alla har skor på sig... Även baksidan på omslaget påminner om original-"Abbey Road" där en tjej på ett suddigt fotografi passerar gatuskylten. Precis som på originalet förekommer ingen titel på framsidan förutom gruppnamnet inkopierat i en liten skylt på andra sidan gatan.
   Under hela 60-talet var Booker T & the M.G.'s Staxs officiella husband som spelade i bakgrunden på mängder med skivor med bland annat Wilson Pickett, Otis Redding, Sam & Dave, Rufus Thomas och Johnnie Taylor. Men producerade också egna skivor under eget namn och fick 1962 sin första stora hit med debutsingeln "Green onions". På slutet av 60-talet fick de ytterligare några hits med "Soul limbo" och "Time is tight".
   Under senare delen av 60-talet gav gruppen ut rikligt med album, ofta två per år, och det förekom flera Beatles-låtar på de skivorna, bland annat "Lady Madonna", "Michelle" och "Eleanor Rigby".
   "McLemore Avenue" inleds lite snällt och avslappnat med "Golden slumbers" enligt Easy Listening-mallen men intensiteten ökar och ibland också ambitionen att bjuda på nya överraskande grepp. Exempelvis inleds "Here comes the sun" med ett plastigt syntintro och pianot i början på "Something", enda låten som inte inkluderas i något medley, ger den låten en helt annan prägel.
   Det avslutande 10:39 långa medleyt på skivans andrasida har en stegrande och fascinerande prägel där "I want you, she's so heavy" är en mustig och fin final på hela skivan.

Låtarna:
Side one:
1. Medley: "Golden Slumbers", "Carry That Weight", "The End", "Here Comes The Sun", "Come Together" - 15:48
2. "Something" - 4:09

Side two
1. Medley: "Because", "You Never Give Me Your Money" - 7:26
2. Medley: "Sun King", "Mean Mr. Mustard", "Polythene Pam", "She Came in Through the Bathroom Window", "I Want You (She's So Heavy)" - 10:40

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.