Blogginlägg

ELO bjöd på en rad av hits

Aftonbladet 23 april 1978.

Det var turnépremiär, presskonferens på lördagseftermiddagen (som jag deltog i) och en visuellt revolutionerande show på kvällen. Turnén ”World tour 1978” följde upp dubbel-album-mästerverket ”Out of the blue” från hösten innan.
   Jag minns ingenting av förbandet Trickster. Bandet var skivbolagskollegor med ELO och hade skivdebuterat året före med albumet "Find the lady" producerad av Martin Rushent. Medlemmarna i bandet var Colin Hewinson, keyboards och sång, Mike Sheppard, bas och sång, Paul Elliott, trummor, och Phil Bates, sång och gitarr. Bates blev på 90-talet medlem i ELO Part II och på 2000-talet medlem i The Orchestra, ett band med gamla ELO-medlemmar och ELO-låtar på repertoaren.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 25/4 1978.

ELECTRIC LIGHT ORCHESTRA
TRICKSTER
Isstadion Stockholm 22 april 1978

Electric Light Orchestras Europaturné inleddes i lördags i Stockholm och närmare 10 000 fans hade kommit till Johanneshov för att se denna världsgrupp.
   Deras musik var bedårande exemplarisk och det var inga överdrivna åthävor Jeff Lynne, gruppens ledare, sysslade med när han lugnt och metodiskt tog sig igenom gruppens mest populära låtar.
   Han har ju en sensationellt stor och djup kista av låtar på lager att gräva ur till sina scenshower. Det blev en oändlig ”mesta bästa”-rad av hits.
   Gruppen uppträdde väldigt disciplinerat och soundet var omisskännligt likt skivornas omedelbara genomslagskraft. Arrangemangen var väldigt strikta och soloinsatserna var långtifrån spontana.
   Men musiken skapade en oerhörd respons hos den fulltaliga lördagspubliken som kände igen sig. Jeff Lynne är ett geni som kan spela på folks känslor på ett lättfattat och okonstlat sätt.
   Det enkla är ju som bekant också det mest geniala, Det vet Jeff.
   Konserten med ELO var i högsta grad också en visuell upplevelse. Med laserstrålar och spegeleffekter ramade de in Hovets mörka avdelningar likt ett självlysande spindelnät.
   Jeff Lynne har ju en väldig rockkänsla och det är i de enkla fraserna man förstår varför han står med båda fötterna på jorden. Han stod på fast mark medan han sjöng på gränsen till distorsion och spelade gitarr opersonligt men ändå fräckt och vasst.
   Gruppens kommersiella framgångar retar många som försöker sparka undan fötterna på gruppen med hjälp av schablonfraser som ”vända kappan efter vinden”. Men det ska alla veta att det är i grund och botten en normal engelsman vid namn Jeff Lynne som med sina mycket duktiga musiker visade att de till hundra procent ställde upp på sin vackert utförda musik.

Setlist:
Standin' in the Rain
Night in the City
Turn to Stone
Can't Get It Out of My Head
Cello Solo
Tightrope
Telephone Line
Rockaria!
Violin Solo
Strange Magic
Showdown
Sweet Talkin' Woman
Evil Woman
Mr. Blue Sky
Do Ya
Livin' Thing
Ma-Ma-Ma Belle
Roll over Beethoven


Expressen 23 april 1978.


Aftonbladet 23 april 1978.


Dagens Nyheter 23/4 1978.


Expressen 23/4 1978.


Svd 24/4 1978.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.